United States or Lithuania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det var ingen växt, intet djur om icke en korall icke en byggnad om icke en mängd hängtorn från riddarborgarne dessa tureller med fasadpiporna, av vilka en del voro blivna stumma, men kvarsittande såsom rudiment från äldre stadier, numera utan bruk.

Hon hade af fruktan för att framkalla hans misshag tvungit all värme tillbaka, bemödat sig om att lägga band hvarje yttring af sitt lifliga temperament; hon hade gjort det med ett våld sin egen natur och nu hade naturen hämnats med att bryta alla dammar och rifva med sig i ett enda ögonblick den konstlade byggnad hon fört upp.

Det var vid femtiden eftermiddagen, och det började redan skymma. Slottet, en gammal byggnad från slutet av medeltiden, reste sig mörkt och högt med sina många torn mot den skiffergrå, sönderrivna himlen.

Hand i hand som två barn gingo vi upp över backen till en liten röd byggnad, och vi betraktade varandra, som utbytte vi ett hemlighesfullt förtroende, när en tullkarl med rättarekrans, vilken brukat ro oss förr, kom ut i dörren och lovade att föra oss över till vår ungdoms ö. Tyst gick färden över det blåa vattnet.

Ty vi veta, att om vår kroppshydda, vår jordiska boning, nedbrytes, hava vi en byggnad som kommer från Gud, en boning som icke är gjord med händer, en evig boning i himmelen. Därför sucka vi ju ock av längtan att överkläda oss med vår himmelska hydda; ty hava vi en gång iklätt oss denna, skola vi sedan icke komma att befinnas nakna.

Lidköpings kyrka är till belägenheten olik Mariestads däruti, att den senare ligger särdeles högt, behärskande hela staden och är synlig överallt, står däremot Lidköpings i ett hörn av sin stad, visserligen , att hon avstånd märks ... ty hon är likväl en ansenlig byggnad ... men inte , att hon genast och överallt tar ögat i anspråk.

Mera skogar, som det förr varit röfvare i, svarta granskogar under stjernhimmel, stugor och grindar. Gossen är alldeles bortkommen och nalkas det okända med bäfvan. Slutligen blir vägen jemn, det ljusnar, och vagnarne stanna utanför ett rödt hus. Midt emot huset står en hög, svart byggnad. En kyrka. Återigen en kyrka.

Han emotsåg den som en nödvändighet och ville begagna till och med denna nödvändighet ett sätt, som smickrade hans högmod. Dock, när hans timliga välfärd hotade som en lutande byggnad att sammanstörta över honom, hade han från dag till dag uppskjutit sitt beslut. Nu var dock den sista dagen inne.

Ofta kom han under sina irrfärder långt bort till helt andra trakter, och Folketuna hörde man icke det välbekanta långsamma trampet av hans alltid trötta häst förrän vid julmörkret. Flera gånger hade han också hunnit ända till Skara, men prästernas byggnad var omgiven av spetsiga och oöverstigliga pålverk, som folket kallade trämurar.

Och han lät mig ut den yttre förgården den väg som gick åt norr, och förde mig därefter till den byggnad med tempelkamrar, som låg invid den avsöndrade platsen och tillika invid murbyggnaden norrut, till långsidan, som mätte hundra alnar, med sin ingång i norr; men bredden var femtio alnar.