Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 september 2025
Abbéen såg litet generad ut, men sade ingenting. Paris! fortfor den gamla damen hånfullt efter en litet tryckt paus. Den rackarhålan! De slynglarna! De tjuvarna och kungamördarna! Tror du, att de, som själva göra sig till med att gå utan byxor, fordra någon paryr av en kvinna? Förlåt, Madame, skrek abbéen in i hennes öra. Det är länge sedan. Nu råder det tvärtom stor lyx i Paris.
Men dom är döda nu... Det var väl bäst för dom, har du ingen syster? Flickan hade satt sig upp i sängen och betraktade honom med nyfiket, otåligt ansikte, hon stördes av den djupa, dova sorgen i hans bröst. Men hon såg på samma gång generad ut, det var som om hon ville helst slippa att höra mer. Ska du inte lägga däj och sova, frågade hon otåligare än förut.
Adjunkten betraktade generad ett färdigt klädningslif, som låg på ett af borden. Han visste icke hvart han skulle se, det var som om luften i detta rum hade gjort honom yr i hufvudet. En af de yngre flickorna passade på, smög sig fram ett halft steg, ryckte honom i rocken och satt i samma sekund på stolen igen, stel och stram, syende som gälde det lifvet.
Jag tror, att det är för att du känner något otäckt fruntimmer, som du vill vara tillsammans med! Hon var så generad över det hon sagt, att hon hade gråten i halsen då hon slutade. Tomas var lugnad. Nej, Greta, du dömer mig orätt, svarade han så allvarsamt som möjligt. Hon såg tvivlande på honom; därefter skildes de och gingo åt var sitt håll. Tomas tog vägen genom Berzelii park.
Vad är det som ska börja? All oro och jämmer. Se, en måste ju betänka, att hon är olyckligt gift Ja, men det är inte jag, sade Abraham. Åckåckåck, kära hjärtanes, jämrade fru Enberg och försvann. Morgonen därpå var Abraham generad. Fru Hyltenius däremot visade inga tecken till förlägenhet eller till oro. Hon var sig lik. Under fjorton dagars tid lämnade Abraham icke Björkenäs.
Men det var icke Elsa nu längre. Brukspatron kom ut i förstugan och sträckte fram sin kolossala, köttiga hand. Abraham blev generad, rodnade. Träffas hennes nåd? Jo, svarade brukspatron och gick ut. Abraham gick också ut och ställde sig på trappan. Han hade utsikt över sjön, som låg stilla och svart mellan gröna och grå stränder. Han kunde se ända upp till jaktstugan i skogsbrynet.
Hur högt som helst, gerna för mig. Fru Mäienen vände sig till fru Bäck: Beundransvärdt! Hur högt som helst! Vi ta den i Ess dur på försök. Hör på! Nadja satte sig på fåtöljkarmen och försökte sjunga. Men det passade inte med accompagnementet. Fru Mäienen gjorde hvad hon kunde, generad för sig sjelf och för sin protégé, men det gick inte. Nadja hade »glömt» takten.
Men så hände det en dag, jag vill minnas att det var femte eller sjätte dagen efter Agnes' afresa, att jag hastigt gick in genom en dörr och stötte till Antti som kom ut. Aj, förlåt, sade jag. Han slog båda armarna kring min hals, kyste mig gång på gång och såg mig djupt in i ögonen. Jag besvarade hans blick, smålog och såg litet generad ut.
Han kom med brefven själf, jag stod alltid i köket och gick emot honom, när jag såg honom från fönstret. Det var till belöning därför, kan tänka, som han en vacker dag hade med sig den där lilla fattiga kaktusväxten i en potpurrikruka. Då liknade den en gurka. Han hade krukan under armen och var så generad, där han kom stickandes med den, så det var en ynk!
Han gjorde en min, som om han ville kläda af sig rocken, men hejdade sig sedan plötsligt liksom generad att visa sig i blotta västen. Hon ryckte till och kastade häftigt armarna om hans hals, tryckte sig intill honom och bjöd honom sin mun till en kyss. Toka, sade han, vände sig till hälften bort, gjorde en pryd gest, men lät henne hållas. Hon kysste honom.
Dagens Ord
Andra Tittar