United States or Sweden ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Kom, herr Gyllendeg", sade generalen, som nästan kände medlidande med den gamle mannen, men dock icke ville lämna sitt skälmstycke halffärdigt, "kom, jag vill föra er till er granne, rektorn, han kan väl ej neka er värme och tak." Men herr Gyllendegs olycka spelade nu trumman ett slags solo i hans öra och bestormade honom icke mer med de förvirrande ljuden af alla instrumenter en gång.

Nu vart jag visserligen lusfattig, men hederlig, och det är inte litet! att han kunde berömma sig själv också, men det hade han rättighet till, ty han levde som han lärde. Och den gamle vitskäggige log att ansiktet var som en hösthimmel med klar sol. Och si, det var allt av Herran kommet!

Ehuru jag önskat, att den gamle brukat mera blidhet i uttryck, kunde jag dock icke neka, att hans liknelse inträffade med verkliga förhållandet.

Den gamle Don Juan undervisade mig i ämnet, alldeles som om jag varit en skolpojke! reste vi oss. Har jag sårat er något sätt? Nej. I fall skall ni säga mig det öppet. Ja. Men ni har icke sårat mig. Han såg mig där väntande, men jag gjorde intet närmande. Ni kan icke? En skakning hufvudet. Han utstötte ett hastigt och otåligt: ! som menade han: »Låt bli

Den gamle krigsmannen såg med innerlig förnöjelse, att Sven och hans Johanna tyckte om varandra; han hade, medan de ännu voro barn, tänkt sig som ett önskningsmål att se sonen till den oförgätlige vännen Stål i äkta förening med Johanna. Korporal Brant, sade Adolf, vill korporalen göra oss ett stort nöje, omtala något för oss från kriget!

Och såsom hade hela naturen villigt följt denna uppmaning, spred sig vid den gamle mästarens ord ett glödande skimmer över havsviken, stränderna, bergen och skogarna.

Men till hans sida sig smög den sextonåriga flickan, Följde i tystnad en stund med foten den gungande meden, Tills att med hjärtat fullt af bekymmer hon talade stilla: "Fader, i glädjen minnas vi blott oss själfva. En annan Finnes här än; blir julen för honom glad eller sorglig? Får den gamle Pistol sin fröjd tillbaka?

Gamle Erkko uppe Salmi gård kallades vanligen, eftersom han var den äldste husbonden i hela socknen, »Salmen Ukko». Åttiofyra vintrar hade snöat in hans egor, dem han redan i vaggan ärft af fadern, och den åttiofemte sommarens varma augustisol höll just att röd och strålande ned öfver hans åkrars gula, böljande sträckor. Det var en vacker syn att från gårdens trappa se ned åt fälten.

Därpå viskar han mig, liksom fölle han in i den gamle studentens, alltså skråbroderns roll, att hans brännvinsbutelj står i skrubben i mellanrummet och är märkt med P., ty det serveras intet brännvin hotellet. Jag sätter mig avstånd att spisa och betrakta honom.

Men den gamle äkta mannen hade lyssnat med stigande förvåning och nu sa han: Du ser nog, att jag är förvånad, men egentligen vet jag inte, vad som förvånar mig mest. Ty ett alldeles liknande äventyr har jag upplevat och vid samma tidpunkt och en resa mellan Stockholm och Visby. Likaså blåste det upp en storm och vi tydde oss samman och efteråt blev det åter vackert.