Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 juni 2025
Jag såg verkligen icke ut att lida af lifsleda, mina ögon glänste som om jag vore »illuminerad». Hans ögon voro alltjämt riktade på mig. Jag kunde icke uthärda att se in i dem. Min glädje var liksom blyg. Men på samma gång kände jag mig trygg och glad. Så reste han sig och ställde sig bredvid mig: Får jag kyssa de där rynkorna? De äro ju så fula?
I Stenbrogatan 4 satt liten Elsa och sömmade. Och rummet där hon satt, Gustens fula rum, var vitt av linne och bomull. Och själv var hon skär och glad. Gamla fru Sörman tassade omkring och småskrattade fjolligt i alla hörn. Hon hade upphört att vänta på Brudgummen. Men lika brått hade hon ändå. För nu skulle hon ut och resa.
Fruntimmer tycker om det, som låter trevligt. Det är sant! medgav Lizzy. Jag för min del föredrar det som låter trevligt framför det som låter otrevligt, alldeles som jag föredrar det vackra framför det fula och det angenäma framför det oangenäma. Och sanningen då? insköt Brut. Lizzy putade ut med munnen och sänkte ögonlocken i förnäm likgiltighet.
Men överste munskänken tänkte icke på Josef, utan glömde honom. Två år därefter hände sig att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden. Och han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen. Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de ställde sig bredvid de förra korna på stranden av floden.
Berätta mig, Sara, oförställt ... du talade nyss om hur människan av inre bekymmer och själens plågor kan bli ful; och det hade du visst rätt i. Vi skall låta bli sådant. Men Sara, säg ... du kan inte någonsin bli ful? Det syns mig omöjligt ... Till själen, Albert, behöver du och jag aldrig bli fula: och det tycker jag gör tillfyllest.
Kan väl åren, kan väl åren hos dem läka även detta fula sår, som han rivit upp? Om han nu aldrig återsåg Ziri mer, och det skulle han aldrig göra, kunde det då finnas möjlighet att mannen förlät henne, att allt blev vad det varit? Men han visste ju ej hur det varit, det kanhända alltid varit nu för första gången pressades en tanke på honom att hon kanhända haft någon liknande förbindelse förut.
Hån mot den fula under alla former, skönhetens pris såsom qvinnans högsta och enda värde. Så tänka de ädlaste, de bästa! Detta blef min tanke, min sorg, och slutet af mina strider blef att jag skref till min fästman och återgaf honom sitt löfte. Han skulle, som uttrycket brukar lyda, visserligen varit hederlig karl och stått vid sitt ord, men han såg mig och var glad att jag brutit.
Nekar han dig dröja På det ljusa hår, O, då må du röja Minnas gömda tår!" Ack, natur, hur har jag kunnat Förolämpa dig? Andra har du fägring unnat, Ingen fägring mig. Ofta vid den slutna ringen Jag förskjuten står; På den fula blickar ingen, Ingen vän jag får; Och mitt hjärta slår som andra, Älskar såsom de: Hvarför skall jag ensam vandra Och försmådd mig se?
Hon ställde sig ögonblickligen rätt, hon blef åter rädd för detta grofva, fula, som skulle komma in mellan dem komma som en frostnatt efter sensommarn och härja allt hvad solen lockat fram. Åh, den gamla frågan, den skrämmande, efterlängtade svaret, nej eller ja, lika farligt för den, som endast fruktade ett: att mista. Mista?
Det lät högst antagligt han hade nämligen aldrig haft något att förlora! Själf hoppas jag också, att ännu på några år icke behöfva gå tillbaka. Hur kom ni att skrifva? frågade han. Jag leddes vet ni hvad det vill säga? Han nickade, vemodigt leende. Jag höll på att i min tur säga: »stackare!» Jag hvilade mina magra, fula händer på bordet.
Dagens Ord
Andra Tittar