Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 maj 2025
Öfversvämmande tårefloder, nervattacker och svimningar voro hans straff, och dagen därpå for stackars mamma ut till sina fournissörer, en smula blek efter tårarne och med en liten täck mörk skugga under ögonen men eljest underbart fort restituerad, medan den lycklige Anders' hår synbarligen blef allt tunnare och rynkorna i pannan allt djupare, fastän hans goda och ärliga ögon alltjämt bibehöllo sitt uttryck af mildhet och vänlighet.
Jag såg verkligen icke ut att lida af lifsleda, mina ögon glänste som om jag vore »illuminerad». Hans ögon voro alltjämt riktade på mig. Jag kunde icke uthärda att se in i dem. Min glädje var liksom blyg. Men på samma gång kände jag mig trygg och glad. Så reste han sig och ställde sig bredvid mig: Får jag kyssa de där rynkorna? De äro ju så fula?
Den stickande röken, som trängde sig in genom dörrspringorna, sotade ned bordsduken, lade sot i alla rynkorna på hennes ansikte och svärtade fingrarna på sidorna om naglarna, så att hon såg ut som en lappkvinna i en kåta. Folkungarna, Folkungarna! tänkte Hulv Skumble. Detta är Folkungarna. Nu är jag hos dem, nu ser jag dem. Heliga Trefaldighet, skydda min stackars kropp mot pinor!
Fem söner, af hvilka fyra med hustrur och barn, sträfvade der borta i sitt anletes svett med skördearbetet och biträddes af gårdens trenne drängar och pigor. Det gick flinkt undan, men rynkorna i Salmen Ukkos panna blefvo ej jemnare.
Rynkorna i hans panna sågo så djupa ut, fårorna, som gåfvo munnen detta förtviflade och sorgsna uttryck, drogos lägre ned, och han svarade icke. Det var en stund alldeles tyst i stugan. Hade du mördat honom, Antti, i fyllan mördat en medmenniska, herre Gud, herre Gud, hvad skall det bli af oss, arma uslingar suckade Leena, der hon satt och vaggade med hufvudet och halfgret.
Jag hade stirrat på hans porträtt så, att jag glömt honom själf. Han hade blifvit så blek så elfenbensaktigt blek. Och så var där något så vekt öfver honom, så ungt. Det var icke att bli rädd för, men att hålla af. Han var lugn och vänlig, tyckte att jag blifvit friskare. Och så såg jag glad ut. Det borde jag alltid vara; det klädde mig. Icke draga de där fula rynkorna mellan ögonbrynen.
Dagens Ord
Andra Tittar