Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 24 september 2025


Dyrbara smycken och kosteliga tyger hemtar jag dig dessutom". "Salik, endast du återhemtar din kärlek, är den mig öfver alla verldens skatter". Den fremmande steg upp, gick mot Alhejdi och sade några ord ett obekant språk, fattade hennes hand, tryckte den hjertligt och såg med sina milda blå ögon innerligt Alhejdi.

Från vänner och fremmande, i mundtliga ord, i böcker, i tidningar, öfverallt, från man och qvinna har samma svar gifvits mig. Jag hoppas att jag nu öfvervunnit mig sjelf; men fordom syntes mig i allt ett sken af poesi, vare sig i köket, i sömmen, ja i det lägsta, det ringaste göromål, ty jag arbetade ju för min mans, för mina barns trefnad.

Hvar vore all hemmets frid och glädje sedan. Men du måtte visst narras, fremmande vän, tokiga kunna väl ej menniskorna vara". "Men", sade den fremmande, "hos oss anser man, att qvinnorna ha vigtigare och angelägnare göromål än att läsa". Nu skrattade åter öboerna, att det klang bland palmerna.

Eitel glädjes öfver sin tjenare. Skall han ej snart hafva tjenat nog för att vinna en hustru? Amulamela är stark, hon kan göra mycken nytta. Hon orkar bära bränsle och vatten, utan att snart förtröttas. Hon förstår att hitta skogsråttans bo, och att derur hemta rötter för vintern. Hvarföre skulle väl Eitel gifva henne åt en fremmande man, utan tillräcklig ersättning?

Sådant har jag ock förut hört af Nazarenerne. Deras qvinnor kunna kanske vara förståndiga, ja man säger till och med dygdiga. Olika äro österlandets flickor. Gud är Gud, och Mahomet är hans profet. Godt är allt såsom det är". Nu vände han sig åter till den fremmande och frågade: "Har ni icke hört omtalas den nya firmanen emot qvinnornas tilltagande sjelfsvåld? Behöflig i sanning!

"Ja", utbrast ett annat fruntimmer, "obegripligt är det visst, att ej männerna förstå, att de skulle bortgifva sin skönaste arfvedel, sin styrka, sin herrliga mannakraft, de vilja göra sig till qvinnor; och annat än halfqvinnor kunna de ändå aldrig bli; qvinnans mildhet och gratie vinna de ju ändå aldrig. Den fremmande qvinnan satt förbryllad.

Och när de andra qvinnorna, af de Moabiters och de Cananiters och andra fremmande folkslags döttrar, prydde sig med gyllene klenodier och smyckade sitt hår och gingo prydda inför allt folk eller dansade inför sina afgudar, sade de till henne: "Simrith, hvarföre skall du ensam stänga dig inne, se, vi hafva nog mycket uppoffrat, som lemnat hem och vänner för att följa med fängelsets barn till deras förstörda stad, icke skola vi dock neka oss alla nöjen". Men sade Simrith: "Låter oss vara glada, hvar efter sin håg, jag har glädje mer än mången". Men de andra qvinnorna vredgades dock icke henne, ty hon var mild och ödmjuk af hjertat, och klandrade icke de andra, ehuru hon ej följde dem.

Alhejdis öga lågade, hon betraktade stålet. "Tre dödar! ha! Alhejdi, ville du väl döda henne, den fromma, som gråter öfver Saliks makt, den hon ej kan emotstå? Ljusa fremmande flicka, icke hatar Alhejdi dig". Men redan gick hennes vandring i öknen. Het sken solen sanden, glödande brände den Alhejdis fötter.

"I morgon vid den tid, solen går till hvila, sköna Alhejdi", sade fremlingen och försvann, i det han betydelsefullt lade fingret munnen. Hvem var den fremmande? Hvad ville han? Hvarifrån kom han, huru hade han sluppit in? Alhejdi låg hela dagen stum sin divan.

Främlingen talade till Aikyn drifvan: "Mitt hjerta lider af, att se dig ung, fager, misshandlas värre än trälen". Mildt slog Aikyn upp ögat och såg den fremmande. "Främling, är du af qvinna född, finns i ditt land icke qvinnor, efter du ömkar mig? Icke har jag ju värre än andra qvinnor, det är vårt öde". "I mitt land finnas qvinnor, men de äro dock menniskor. Aikyn kom, följ mig.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar