Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 juni 2025
Dödsängeln gick denna gång vårt hem förbi, men hans vingar hade strukit så tätt intill oss, att vad som nu skett länge gav sin prägel åt hela vårt liv, ja, egentligen aldrig upphörde att göra det. Dock ännu en gång återvände lyckan till vårt hem, men dämpad och mera allvarlig. Ännu en gång återvände hon, som gav helgdagar åt vårt vardagsliv.
Då tycktes det honom, att den oändliga vägen måste ha tagit en oändligt lång tid. Det måste vara slut för länge sedan allt det, som plågat och givit ångest. Förbi och nästan glömt. Lugn drog han upp nycklarna ur västfickan, och utan att kasta en blick upp till faderns fönster öppnade han porten och steg in. Då han skulle sätta nyckeln i tamburdörren, såg han, att det lyste genom nyckelhålet.
Så hände sig att en präst färdades samma väg; och när han fick se honom, gick han förbi. Likaledes ock en levit: när denne kom till det stället och fick se honom, gick han förbi. Men en samarit, som färdades samma väg, kom också dit där han låg; och när denne fick se honom, ömkade han sig över honom och gick fram till honom och göt olja och vin i hans sår och förband dem.
Han var otillgänglig, hemlighetsfull, kall, hård. Om man berättade honom ett dödsfall, sade han: gudskelov; om ett barns födelse: stackars barn, och om en förlovning: infamt! Han såg allting genom mikroskop. En afton gick jag förbi hans fönster åt kyrkogårdsgatan; rullgardinerna voro ej fällda och lampan brann klart därinne. Mitt i rummet stod han och rökte en cigarr.
"Han sätter gods och skuta på Långön", hviskade förgasten med bleka läppar till vår yngling, "det går nog svår sjö, och det är stenigt utanför stranden. Törna vi i förtid, så är det förbi med oss." "Tag din själ i din hand", svarade den andre; "han vill ge dem hvarken last eller skrof; han styr på Långö ref och söker sundet."
Ur tvärgatan kommo skuggor, små och snabba som insekter. Abraham stannade i gathörnet och lät en större skugga glida förbi, en stor läderlapp, som med fladdrande vingar seglade mot vinden. Aposteln på jakt, tänkte Abraham. Nu springa pojkarna snällt. Han ökade själv takten.
Han nekade på det bestämdaste och med en så passionerad vältalighet, att han undgick den lynchning, man förberedde åt honom. I stället fördes han till närmaste stad, vid vars domstol han trots sitt nekande dömdes till fem års straffarbete. Han mottog straffet med ett invärtes leende. Vad voro fem år? När de voro förbi, väntade honom en förmögenhet. Människan spår.
Han mindes den morgonen i Lysekil, då han gått ensam omkring på badhusbryggan klockan 5; han mindes de dagarne i Helsingborg, då han trott sig skola återfinna henne i hvarannan kvinlig toalett han såg. Jo, han hade nog varit förälskad kanske en liten smul. Men den tiden var förbi. Det hade kommit så mycket emellan: Hedvig, Isabella hela hans gamla lif. Så flög en tanke genom hans hufvud.
Plötsligen stötte hon honom i sidan: Se opp! Han såg på henne: Vad är det? Men det var redan för sent. Han hörde någon vid sidan om sig ropa: Petréus! Han vände sig om. Några steg ifrån stod Smygaren. Stellan förstod ej med samma. Hör du inte! Jag vill tala med dig. Han gick långsamt fram. Med ens gick sammanhanget upp för honom. Smygaren hade gått förbi dem och han hade inte sett
Han tittar ut genom ett litet fönster och nu ser han gröna stränder, blågröna vågor, höskutor och ångbåtar tåga förbi. Det var som en panorama eller som de sagt att teatern var.
Dagens Ord
Andra Tittar