Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 juni 2025
"Så mångande tackar ska ni ha farfar!" Men farfar syntes inte höra honom. Han låg med de ovant, mödosamt knäppta händerna ofvanpå fällen, och mumlade för sig själf. Ante förstod att han bad, för han hörde samma ljud af "Gud Fader" af Jesusnamnet, som han hört från mors läppar så många gånger och in i hennes sista stund.
Då kunde din känsla fatta skönheten ännu, och sanningen låg klar för dina ögon, ty den strålade emot dig från skaparens hela värld, och jorden var dig då ljuf såsom himmelen. Hvad äger du nu i stället för hvad du förlorat och förskjutit?" Men mitt barn svarade mig med den bittra frågan: "För skönheten af en fallen jord och för sanningen af ett förgängligt grus?"
I gafveln satt en bred herre i vargskinnspäls, hvars ragg pöste vidt öfver bräddarna af den trånga släden. Hufvudet syntes liksom insjunket i ett fodral af en tjock, röd duk, som skulle tjäna till munkläde, och i hans famn låg på den yfviga fällen ett piphufvud, åtminstone till vidden föga mindre reputerligt än ägarens eget.
Hade du ledsamt i går kväll, Lisi? Nej, inte alls. Jag såg henne öppet i ögonen. Värkligen, Lisi liten? Var du så förståndig? Jag svarade ingenting. Äfven hon tystnade för ett ögonblick och betraktade mig. Hör på hon såg på Antti nu skall jag fråga dig en sak. Hon vände sig om och sänkte rösten, då hon fortsatte: Är du fallen för svartsjuka? Agnes!
Han drog fållen från sin egen säng och ville hölja öfver dem. Men Ante höll honom tillbaka. "Käre gör int de, ta int åf er själf. Vi har fårskinnsfällen ute på kälken och kläderna, som vi ta åf oss. "Jag har en skinnfäll in i lillkammarn å. Ta fållen ni." Glasögonkarlen gick in i, hvad som väl var lillkammarn, genom en dörr bakom spisen. Han kom ut igen med en riktigt snygg fäll öfver armen.
"Jag mått tacka er först, farfar för ni ha vari så mycke go' mot oss. Int vet jag om jag kan ta klockan åf er, å int fällen häller." "Dus-s-ka ta hvaa ja ge dej go-go-s-s-se! De är int för tid-ti-tidigt att jag få gö-gö-göra all-ri s-så li-lite de go-go-godt är." "De va-va-vardt så lätt ini mej nu nä- ja fi- fi- fick mej te å gö-gö-göra- de. Sp-sp- sp- Spring! nu på ra-ra-rappe.
"Ni har", sade jag, "jämfört ordet med världen och sagt, att de båda höra tillsamman, såsom namnet hör till den sak, det betecknar; men säges det icke sant, att världen är ond, fördärfvad, från Gud fallen? Huru kan den då hafva något gemensamt med Guds heliga ord?"
Ty se, den tid skall komma, då man skall säga: 'Saliga äro de ofruktsamma, de moderliv som icke hava fött barn, och de bröst som icke hava givit di. Då skall man begynna säga till: bergen: 'Fallen över oss', och till höjderna: 'Skylen oss. Ty om han gör så med det friska trädet, vad skall icke då ske med det torra!»
Jag blödt kanske för mycket under tiden, Och därför har min kind ej rodnad mer; Dock kan jag än de tappres antal öka, Jag låg väl fallen, men låt mig försöka, Jag har fått kraft på nytt, sen jag såg er." Då bröt en tår ur Döbelns stolta öga: "Välan då, ädla folk, till strid, till slag! Jag har sett nog, att tveka båtar föga, Vår kamp blir skön, i dag är Döbelns dag.
Mins ni i fjol, då den okände Ivar Mörcke plötsligt, som fallen från himmeln, stod midt ibland oss, lik en diktens furste, klädd i guldstickad purpur, gnistrande af ädelstenar, och förkunnade lifslustens evangelium. Icke vände vi honom väl ryggen, vi unge, af ängslan att denne diktens ljusbringare och förnyare skulle förstöra vårt kära gråväder med sitt snille?
Dagens Ord
Andra Tittar