Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 september 2025
Ett starkare dramatiskt lif möter i de bägge senare tillkomna akterna, då genom Eurysakes' uppträdande på Salamis katastrofen närmar sig: vapenbytet mellan Leontes och Eurysakes, den växlande striden, Rhaistes' död, Leontes' fall för sin faders svärd, Leiokritos' undergång och Eurysakes' seger, allt sammangår till en stor dramatisk verkan, som gör sig gällande äfven från scenen.
Kom, kom! EURYSAKES. O gudar, lefver på er vida jord Ett sådant släkte, af er höga vishet styrdt, Att, hvart man förs af ödet, man blott smyga får Och ej med öppen panna gå sin öppna ban? Jag trodde Ilion ensamt äga bördig mark För svek och lömskhet, mente, att Odysseus blott Och Atreus' söner fostrats opp för mörkrets dåd.
TEKMESSA. Jag äger dig, men ser dig ej; min blick är död. EURYSAKES. O fasa, moder, du är blind, hur blef du så? TEKMESSA. Min värld blef mörker, sedan du ej fanns där mer. EURYSAKES. Hämnd, hämnd, så ljuf i hoppet ren, hur skall jag ej Din sötma njuta, då jag når din verklighet!
Hans egna ord, då omedveten af sig själf I drömmen han sin moder såg på klippan stå, Hjälplöst förlåten, elden af hans raseri, Hans rop till seglarn, allt är sammanträffande Med hvad Tekmessa nämnde om sitt öde nyss. Och dock omöjligt! Skördad är Eurysakes, Och döden lämnar ej sitt rof. Hvad, om mitt svärd På en gång söfde oron, öppet straffande Bedragarn, som vår härskare sig nämna djärfs?
Under förbiseglingen De hört en röst från skeppet ropa dessa ord: "Till F'boina styren, om er gudars nåd är kär!" LEONTES. Helt visst var det Eurysakes, som bad därom. TEKMESSA. Hans sista, dyra hälsning var mig denna bön. LEONTES. Och dessa voro fromma nog att vörda den? TEKMESSA. Den hördes af de frommaste bland människor.
TEKMESSA. Än Eurysakes? Hvad gör han, och Leontes? Skynda, svara, säg! HYLLOS. De fäkta, drottning, icke skilda mer; de stå Bredvid hvarandra, sida invid sida nu, Som man bland hungertärda vargar ser ett par Högvuxna fålar kämpa, värnande hvarann. Blott långsamt ge de vika, sälja hvarje steg För blod allenast. TEKMESSA. Väjer än Leiokritos Den ena, som tillförne?
EURYSAKES. Märk, moder, märk, jag sluter dig i järn och stål, När jublande jag famnar dig i denna stund. TEKMESSA. O famn! O Ajas, Ajas! Flydda, glada dar På Xanthos stränder! Gosse, tryck mig hårdare Emot din hårda barm ännu! Så var jag van Att famnas af din fader förr, när segersäll Han kom från sina strider. O, hur mjukt det känns, Ett pansar, när där inom göms ett älskadt bröst!
RHAISTES. Välan alltså, min konungs moder, efter du Mitt villkor fyllt och yppat, hvem du är, vill jag Ej heller dölja, hvarför jag dig forskat ut. Blott ett jag velat veta: hvar, i hvilket land Eurysakes i denna stund befinner sig.
LEONTES. Tekmessa, många sorgsna minnen gömmer du I natten af ditt väsen; dock en större sorg Än den, du pröfvat, vet det, blefve min den stund, Här till ditt bröst du åter slöt Eurysakes. TEKMESSA. Ve, hvad är detta? Bör jag frukta äfven dig?
EURYSAKES. Vapen, vapen! EUBULOS. Hyllos, ila du Kring Salamis från trakt till trakt, från hem till hem, Och kalla våra vänner. Säg, att Ajas' son, Den saknade, den väntade, är här, att här De skola samlas alla till sin konungs värn. Fort, gosse! HYLLOS. Nu skall ingen kylig tvekan mer Förlama deras armar, nu skall våld bli stäckt Med våld. Jag skyndar. TEKMESSA. Stanna, dröj!
Dagens Ord
Andra Tittar