Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 maj 2025
Så inträdde de i en lund av åldriga lagrar, som skilde staden från orakeltemplet. Lunden fyllde det innersta av dalen emellan Parnassens branter och ökade med sin mörka grönska skymningen. Han var helgad Apollon, och kransarna till Hellas' skalder och de pytiska segervinnarne hade lämnats av honom.
Dock litet partiskt bör ock målarn måla, Och därför säg, hvar gång jag penseln för, Att du för evigt, evigt mig tillhör! I palatsets salar glimma Tusen lampor, sollikt klara, Och i ljusets strömmar simma Dofter, fina, underbara. Allt är ordnadt. Gäster komma, Svindlande på lyckans branter; Höstar vissna, vårar blomma Mellan guld och diamanter.
Det föreföll henne, som om hon nu tillryggalagt de första milen på lifvets landsväg och stannat vid en port, som hon icke sökt och icke kände. Hvart skulle den leda henne? Till branter och steniga marker, eller till jemna, släta stigar? Lika godt, hon kände sig ung och stark, full af pulserande lif, af värme och lycka, hon skulle ej brytas så lätt.
Aftonsolen förgyller kullarne på den högra stranden och begjuter dess toppar med skimrande purpur, medan den vänstra strandens branter framstå i en grå färgton och kasta allt längre skuggor utåt sjön, ju mer solen närmar sig de furuklädda bergen i väster.
När en stund förgått, så lång som stunden, Innan stormskyn, sedd vid himlaranden, Kommer, brister, haglar och förskingras, Höjde ordet som till tröst den gamle: "Lång är vägen fram till byn, min dotter, Branter möta, bäckar hindra, spångar Finnas ej, och höstregn fyller kärren. Den, som vandrat dit vid morgonrodnan, Är väl knappt, då kvällen stundar, hemma." Så den gamle.
Först när hamn de nått och klippors branter Skymde bärgade segel ren, Föll kung Fjalars öga på Dargar åter, Och han bröt sin tystnad och ordet tog: "Ej jag trodde mig min son få skåda, Ryktet sjöng, att han fjärran var. Dock den dag, af lifvet jag afsked tager, Kan väl utan undran ett under ske. Hjalmar nämnde du. Välan, han kommit, Höja skall han min segers glans.
Varje afton han gick till sängs hoppades han kunna utföra den. Men Sorgbarns kraft segrade. Den lilles hela jordiska omklädnad syntes upplösa sig i denna hemliga kraft. Den fyrationde dagen från Sorgbarns ankomst till Ekö slott var inne. Det var en mulen dag med regn och blåst. Insjöns böljor skummade, skogens toppar böjde sig, skyarne samlade sig kring klippornas branter.
Dagens Ord
Andra Tittar