United States or Serbia ? Vote for the TOP Country of the Week !


När det sedan hade blivit eftermiddag, fattades de av profetiskt raseri, och höllo ända till den tid spisoffret frambäres. Men icke ett ljud hördes, ingen svarade, och ingen tycktes heller akta dem. Och Elia sade till allt folket: »Träden hitfram till mig trädde nu allt folket fram till honom. satte han åter i stånd HERRENS altare, som hade blivit nedrivet.

Jag, jag har talat detta, jag har ock kallat honom, jag har fört honom fram, att hans väg har blivit lyckosam. Träden hit till mig och hören detta; Mina förutsägelser har jag icke talat i det fördolda; när tiden kom, att något skulle ske, var jag där. Och nu har Herren, HERREN sänt mig och sänt sin Ande.

Folket vande sig vid hans besök, som hade det blivit hans bestämmelse att evigt färdas vägarna. Man förvånades lika litet över hans beständiga återkomst, fort snön smälte, som över att höra gladornas vårskri eller finna träden knoppade.

hon sade, och i blinken var hon färdig, Henne följde tyst furstinnan, Furst Potemkin och den ädle gref Bestuscheff. Och till byn de styrde färden. Nära slutet af den långa, smala stigen, Mellan skördbetyngda slätter, Låg en kulle, som för vandrarns öga länge Dolde hyddorna och träden.

Träden marken skola bära sin frukt, och jorden skall giva sin gröda, och själva skola de bo i sitt land i trygghet; och de skola förnimma att jag är HERREN, när jag bryter sönder deras ok och räddar dem från de människors hand, som hava hållit dem i träldom.

Foglarna kvittrade som förut i träden och barnens glada röster hördes från stranden, men de ljödo ej nu mer i hennes öron , som förr. Och John kom ej för att se efter henne. Hon halft hoppades, halft fruktade detta. Men han kom ej. För honom var det likgiltigt, om förhållandet mellan dem var godt eller dåligt. Hon grät till dess hon blef trött, att hon ej mer förmådde tänka, ej ens sörja.

Jaså, ni har upptäckt det, till slut? Den 23 juni. Jag hittar en nål av oäkta guld med en oäkta pärla i. Uppfiskade ett guldhjärta ur badet för guldsyntesen. Under aftonpromenaden rue de Luxembourg ser jag i fonden av första högerallén och ovanför träden en hind tecknad himmelen. Också har under de senaste dagarna, efter katastrofen med ryssen, en ny oro fått makt med mig.

Vinden gnolade något för sig själv i de stora, gamla träden, ett långt stråkdrag, som svällde ut och tynade av och somnade bort.

Och jag skall låta cedrar och akacieträd växa upp i öknen jämte myrten och olivträd och skall hedmarken plantera cypress tillsammans med alm och buxbom, för att man skall både se och veta och akta och förstå, att HERRENS hand har gjort detta, att Israels Helige har skapat det. träden nu fram med eder sak, säger HERREN; kommen med edra bevis, säger Jakobs konung.

Hon blickade upp och såg huru John med ett häftigare ryck än vanligt drog igen farstudörren efter sig. "John, John," hviskade hon. Men John hörde ej. Alma slängde sitt arbete ifrån sig. Hon gick ett stycke åt sidan in bland träden, kastade sig framstupa ned i gräset och grät bittert. Förhållandet dem emellan var brutet, ingenting i verlden skulle kunna göra det helt igen.