Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 september 2025
I handen höll han en pincené, som han vände upp och ned, allt under det han nickade med huvudet. Ibland rörde han också läpparna som om han sade något, men ingen hörde vad det var. I soffan mittemot mig satt en medelålders, slätrakad herre och läste en tidning. Bredvid sig i soffan hade han en svart hund, som var för fet för sin ras.
Jag genmäler, att jag inte behöver skriva artiklar för den sämsta bland tidningarna i Stockholm, då den förnämsta tidning i Paris och i världen har öppnat sina spalter för mig. Då ställer han sig tvivlande, behandlar mig som skrävlare, fastän han har läst mina artiklar i »Le Figaro» och själv har låtit översätta en min ledare i »Gil Blas».
Under tiden gick såret upp på nytt, och blodet började sippra fram, droppe efter droppe; Greta stod villrådig. Äntligen tog hon beslutsamt en tidning, rev av en stor remsa i marginalen, blötte den i vatten och plåstrade fast den längs över skråman. Därefter tog hon för säkerhets skull ännu en remsa och lade den i kors över den förra. Så där, nu är det bra. Tack, sade Tomas.
Ändock jag med kunglig majestäts kurir, som återvände från Stockholm till Åbo, redan skickat den goda tidning, att jag lyckligen överstått denna farligheten på Ålands hav, vill jag dock nu, när lägenhet gives med en annan beskickning till Åbo, låta kära fru Moder något mer veta om det som tilldragit sig på denna besvärliga resan samt efter min framkomst hit till Strömsholm.
Skaldiske författaren C. O. O. Aktade Olzonh! Du missförstår mig, vilket gör mig ont. Jag är verkligen ansvarig för vad som står i denna tidning, men icke för vad som ej står där. Dina verser ha icke fått plats i tidningen. De komma aldrig dit. Vi ställer du mig då till svars för dem som säger mig i prosaisk stil, jag är vorden en åsna. Olzonh lille! Hon är nu 4 på morgonen.
Men han var allt för upptagen av att utmåla sig mötet med den älskade för att alls läsa någon tidning och därför inträdde han, ovetande om Levisons död, i sorgehuset. Elli mötte honom sorgklädd i salongen. Hon hälsade honom med ett strålande leende. Det gick så hastigt, sade hon. Vilket? Morbrors död. Wolfgang stirrade på henne. Har ni inte läst om det? undrade hon. Nej, fröken Elli.
Vad heter ni, och vem är ni?" "Vad jag heter", svarade fången. "Det tycker jag att ni borde veta förut. Jag är Harry Taylor, representant för Montana Screamer, den mest framstående och inflytelserika tidning som existerar mellan San Fransisco och Yokohama, indirekta vägen." "Ni är anklagad för spioneri!" upplyste överstelöjtnanten med gravlik röst.
Han tog sin tidning, tände upp sitt ljus och somnade när Carolina kom, en halftimme derefter. Han somnade lugn och drömfri, lika lugn och drömfri som han skulle somna in hvarje natt ännu i flere år, ända in i en sen ålderdom. Och han visste att om han nästa dag skulle komma på den tanken att söka sig en maka, så skulle han få hvilken ung och älskvärd adertonåring som helst.
Och nu, min herre, hoppas jag ni förlåter min dogmatiska ifver, som förledt mig till utflykter, dem jag i början icke tillärnat, och jag hoppas det så mycket mer, som jag vet, att ni själf är en beundrare af Franzén äfvensom af den lika djupa och sköna, ehuru mera mystiska och sväfvande Almqvist, hvars lefvande törnrosor bland annonserna i er tidning kallas fria fantasier af Hugo Löwenstjerna, med hvad skäl vet jag icke.
Utan att avvakta vidare upplysning gick Carlsson ner att söka det hemliga rummet, och mycket riktigt, för öppen dörr sutto pastorn och professorn med var sin tidning i handen, inbegripna i ett livligt meningsbyte. Lyktan stod på golvet och kastade ett rampsken upp på de båda tronbestigarne. Ursäkta, mina harrar, men smorrgåsen kallnar! Är det du, Carlsson! Jaså! Börja ni, så kommer vi genast!
Dagens Ord
Andra Tittar