United States or North Macedonia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sedan jag fick höra om eder tro i Herren Jesus och om eder kärlek till alla de heliga, har därför jag å min sida icke upphört att tacka Gud för eder, när jag tänker på eder i mina böner.
första brev till tessalonikerna Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas församling i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med eder. Vi tacka Gud alltid för eder alla, när vi tänka på eder i våra böner. Ty oavlåtligen ihågkomma vi inför vår Gud och Fader edra gärningar i tron och edert arbete i kärleken och eder ståndaktighet i hoppet, i vår Herre Jesus Kristus.
Jag såväl som du Ur Guds händer ju Dagligen allting får taga. Men jag är så nöjd. Fader vår i höjd Ser, hvad som bäst jag behöfver. Rikligt han mig ger, När jag honom ber, Och det för dig nog blir öfver. Anna H m. Vägvisare. Med två teckningar. Maja-Lisa var bara en fattig änka, men hon var ändå glad och förnöjd och kunde hvarje dag tacka Gud af fullt hjärta för hans nåd och godhet.
Men vi som äro ditt folk och får i din hjord, vi vilja tacka dig evinnerligen, vi vilja förtälja ditt lov från släkte till släkte. För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm. Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
Tacka honom den för det; men han har högfärden i sig, den fattiglappen, fast den inte syns! Han återvände till sitt tysta rum och eldade på i reverberugnen för hundrade gången. Han såg hur smaltsen i digeln antog den ljusröda färgen, så rosenröd som hans vackraste drömmar; han såg hur den blev blå som en vårhimmel han ville fixera den, men då bleknade den och blev gråblå som en drinkares öga.
Nu skall du förstå oss, far, sade han förläget men med ett försök till förtrolig vänlighet. Vi vilja inte brista i sonlig vördnad och äro inga högfärdiga tokar. Vi äro bara starka och unga och vilja framåt och uppåt i världen. Det är friskt virke i oss, far, och det ha vi dig att tacka för. När har någon förr vid mina år blivit tagen till jarl!
Hon talat så, och från sin hjässa lyfter hon Den yppigt vilda kransen bort Och löser halmens gördel från sitt smärta lif Och blickar opp på nytt och ber: "O furste, furste, glöm af nåd din vrede nu, Ett flyktigt ögonblick, ej mer, Låt mig ditt anlet se, hur det i mildhet syns, Och låt mig tacka dig och dö!"
"Äfven jag har", yttrar han deri bland annat, "erfarit en sådan sorg, när mitt äldsta barn, min ende son dog, men hvarken eget eller andras tröstande var mig dervid till någon hjelp. Men hvad detta ej förmådde, det gjorde tiden, och nu förmår jag redan tacka Gud för det att han tog barnet till sig och befriade mig från all den sorg, jag kanske kunnat hafva af honom.
Dock vet jag, att hvarthelst min tanke hunnit, Har ytterst dig den sökt och dig blott funnit, Du, i hvars vilja lifvets banor gå. Det är till dig jag blickar mot det höga; Här, där blott döden ser med slocknadt öga, Kan utan vittnen jag dig tacka få.
Det är väl bäst, att ni går nu då? Ja. Hon reste sig upp. Men jag vill tacka er först riktigt varmt säga er, att ni öppnat nya synvidder för min själ min fantasi mina drömmar. Jag tror, att jag skall kunna lefva rätt länge på minnet af hvad ni gett mig och arbeta mig vidare fram på egen hand. Hon räckte honom sin hand, och medan han höll den i sin, såg han henne småleende in i ögonen.
Dagens Ord
Andra Tittar