Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Efter att ha sovit några timmar och drömt om andra saker, var han lika glad igen och lät udda vara jämnt, litande på att med dag skulle komma råd, att rättvisan väl skulle ha sin gång och mera sådant. Våren kom igen, svalorna reparerade sina bon och professorn kom tillbaka.
Om morgonen, då Tova begynte sucka i fårfållan och trälarna samlades för att karda glöden ur askan, reste han sig hastigt. Soldis, Soldis! kunde han då ibland säga. Dellings dvärg sjunger nu från Breidablik i morgonrodnaden sin hälsningssång till världen. Gott måste du ha sovit, som redan är vaken. Skall jag följa dig till källan, att du får två dig och sitta i gräset och binda önskekransar?
Nu hade hon emellertid sovit i fem år, hon och hennes nittionioåriga unga dotter, då de båda väcktes av det nya okända bullret. Yrvaken stötte hon dottern i sidan och bad henne stiga upp och se efter vad som var på färde.
Var och en trodde att prästen berättat en rolighet, fast han eller hon sovit över den eller kanske inte förstått det fina i kråksången. Gubbarna logo mot gummorna och gummorna mot gubbarna och då de kommo ut, sa de till varandra: Det var nästan så att jag inte fattade, vad han sa, för så rolig var han i dag! Från den dagen behövde prästen inte längre besvära sig med några roliga historier.
Det är då tusan, att man ska ha blivit så solkig. I skymningen vaknade ingenjören. Elis Eberhard satt vid hans huvudgärd och lät ett urdrucket punschglas dingla som en klockas kläpp mellan sina knän. På sängkanten satt Abraham. Ingenjören blinkade. Jo bevars, sade han självmant. Jag har sovit gott. Och nu må du tro, sade Abraham. Nu har jag nyheter! Jag har skaffat pengar. Kan du tänka!
Även fru Anna hade fått i fädernearv av Hornarna på Kankas en högsint själ, men därtill mycket mer av hjärtats mildare känslor, än man var van att finna hos den hårdhänta och oböjliga Flemingska släkten. Moderns forskande blick upptäckte genast spåren av tårar. Du har icke sovit i natt? frågade hon. Icke rätt väl, lydde svaret. Vad sade dig konungen i går afton?
Och så tjuter han till på. Vi ska inte bry oss om honom, flickor. Hon vandrade bort, flankerad av två väninnor. I samma ögonblick kom en full buse raglande upp från fattighusträdgården. Han måste ha legat där nere och sovit ruset av sig bland potatisblasten. Det satt jordkokor på hans kläder. Han svor, grymtade, svängde med armarna och slog från sig, som om någon velat anfalla honom.
Och när han värmt sig i lotsstugan och sovit på en lave, går han ut och ser på luften: Jag tror vi seglar igen! säger han åt båtsmännen. Och så segla de igen! Flickornas kärlek. Detta var ett mycket kinkigt kapitel, och inte så gott att hålla någon reda på, just därför att det låg i alla parternas intresse att däri hölls så litet reda som möjligt.
Den smala träsäng, som hans bror Johan Adolf sovit i innan han gick bort, stod ännu där, och hans klocka pickade över sängen, ty mor drog upp den varje kväll. En liten blecklampa med smal, tunn veke brann på hörnet av bordet och upplyste rummet ungefär som med ett svagt månljus.
Och vad bekvämligheter angår, inföll Göran, så ha vi många nätter sovit under ett träd i skogen, med en sten till huvudgärd... Likasom Jakob, inföll jätten skrattande. Jaså, ä herrarne av det slaget, så ä herrarne välkomna. Mannen gick in, och djäknarne följde honom. Det var ett stort, mörkt rum, i vilket de inträdde.
Dagens Ord
Andra Tittar