United States or Philippines ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty jag, HERREN, har icke förändrats, och I, Jakobs barn, haven icke heller hört upp: allt ifrån edra fäders dagar haven I vikit av ifrån mina stadgar och icke hållit dem. Vänden om till mig, så vill jag vända om till eder, säger HERREN Sebaot. Nu frågen I: »Varutinnan skola vi vända om?» Menen I då att en människa får röva från Gud? Ty I röven ju från mig.
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt, för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad. Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten. Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
Likasom en storm som far fram i Sydlandet kommer det från öknen, från det fruktansvärda landet. En gruvlig syn har blivit mig kungjord: »Härjare härja, rövare röva. Drag upp, du Elam! Träng på, du Mediens folk!
Efter en stund sade han: Hör du, då kan ja få komma opp till dig om eftermiddagarna å så kan vi skoja mä gubbfan. Stellan nickade. Kalle försjönk åter i framtiden. Till sist reste han sig: Koss i Jisse nam! Va ä klockan? Stellan tog upp sin rova: Halv fyra. Halv fyra! Koss i Jisse nam! Å ja som bara skulle gå ett ärende. Han fick tag i sin mössa. Sekunden efter var han försvunnen.
Du har kommit hit som en ulv i fårakläder för att röva herden från hjorden, när du icke kunnat röva hjorden från herden, vilket varit dig kärare. Ty vad bekymrar sig den helige fadern i Rom om en snart försvinnande gubbes själ?
Snuset höll han mellan högra handens tumme och pekfinger, och över hans ansikte låg den verklige snusarens njutningsrika glädje. Det såg ut som om han tänkte: Här i handen har jag hela världens lycka, jag håller den fast, ingen kan röva den ifrån mig. Fast och hårt håller jag den, och när det faller mig in stoppar jag den rätt in i näsan! Och han gjorde det, då tiden var inne.
Ve dig, du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva! Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad. Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är på döda, man stupar över döda.
Bakom röt löjtnantens kommandostämma ilskna uppmaningar att stanna och löften om stryk, men Pilkvists häst var den bästa, och avståndet ökades sakta men säkert. »Stanna, din förbaskade kryddbonesare!» kom löjtnantens röst. »Annars skall jag slå sönder vartenda ben i din usla kropp.» »Ha, tyrann!» skrek Konrad den romantiske tillbaka. »Aldrig skall du röva min väna brud ur mina armar.»
Om hela världen också hade lyssnat, skulle han ha talat lika långsamt och sagt alldeles detsamma. Om ni förmå att kröka ett hår på mitt huvud, sade han, varför ligga ni då stilla? Varför resa ni er inte till hämnd? I era namn röva människorna och döda utan mod att tillstå, att de göra det av egen lust. Jag har anropat luft och ånga, var gång jag offrat till er.
Ve dessa som tänka ut vad fördärvligt är och bereda vad ont är på sina läger, och som sätta det i verket, så snart morgonen gryr, allenast det står i deras makt; dessa som hava begärelse till sin nästas åkrar och röva dem, eller till hans hus och tillägna sig dem; dessa som öva våld mot både människor och hus, mot både ägare och egendom!