United States or French Guiana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och vad de kunde finna ut bara, för att komma ifrån arbeta! En dag körde de sönder välten i fyrsprång över ett dike. De visste nog att sme'n bodde en halv mil borta, och att det tog ett dygn att ro dit och komma hem igen, och när de ville ha en fridag sjön, styrde de om att någonting gick sönder. Inte kunde de hjälpa det, inte. Och det var inte gott att komma dem, heller.

Dess hästar äro snabbare än pantrar och vildare än vargar om aftonen; dess ryttare jaga fram i fyrsprång. Ja, fjärran ifrån komma dess ryttare, de flyga åstad såsom örnen, när han störtar sig över sitt rov Alla hasta de till våld, av sin stridslust drivas de framåt; och fångar hopa de såsom sand.

Ve dig, du blodstad, alltigenom full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva! Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad. Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är döda, man stupar över döda.

Och i fyrsprång bar det nedför backen, ner slättlandet, där rågskylarna stodo i troppar och kolonner, grupper mot rytteri, bataljoner med skyttegravar emellan; ändlöst och som ett slagfält utbredde sig sädesregionen, som härifrån kunde överskådas genomskuren av en å, vars båda stränder tycktes bevakade av rågkärvarnes tiraljörer, bildande en kulle intagen av en detacherad avdelning; här lågo hela led kullblåsta och betäckte marken med döda och sårade, här kommo de krakstörar och sågo ut som pikenerare från trettioåra kriget med axens långa plymager fladdrande för vinden.

Och i fyrsprång bar det nedför backen, ner slättlandet, där rågskylarna stodo i troppar och kolonner, grupper mot rytteri, bataljoner med skyttegravar emellan; ändlöst och som ett slagfält utbredde sig sädesregionen, som härifrån kunde överskådas genomskuren av en å, vars båda stränder tycktes bevakade av rågkärvarnes tiraljörer, bildande en kulle intagen av en detacherad avdelning; här lågo hela led kullblåsta och betäckte marken med döda och sårade, här kommo de krakstörar och sågo ut som pikenerare från trettioåra kriget med axens långa plymager fladdrande för vinden.

Och vad de kunde finna ut bara, för att komma ifrån arbeta! En dag körde de sönder välten i fyrsprång över ett dike. De visste nog att sme'n bodde en halv mil borta, och att det tog ett dygn att ro dit och komma hem igen, och när de ville ha en fridag sjön, styrde de om att någonting gick sönder. Inte kunde de hjälpa det, inte. Och det var inte gott att komma dem, heller.