Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 juli 2025
De krossas sönder så lätt som mal; när morgon har bytts till afton, ligga de slagna; innan man aktar därpå, hava de förgåtts för alltid. Ja, deras hyddas fäste ryckes bort för dem, oförtänkt måste de dö.» Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig? Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
Mänskorna stannade och sågo på hans far. De stora kanonhjulen dånade mot stenläggningen. Stellan blev så ivrig att han började svänga med sabeln och ropa: Framåt masch! Framåt masch! Då såg hans far upp till fönstret, förde handen till mössan och hälsade allvarligt upp till honom. Stellan skrek ännu vildare: Framåt masch! Framåt masch!
För tillfället blåste också en nordlig vind och skakade angenämt den gamla träkåken; allt var med ett ord så där lämpat för att göra situationen aktningsbjudande och han skulle icke för allt i världen velat bli störd, om icke för att ropa ett »stig in» och öppna dörren åt den överraskande fadern. Då knackar det tre slag i väggen bakom hans stol: Vem där! Jag! Är du hemma! Ja, men jag läser?
Och de skola förnimma att jag är HERREN. Det är icke ett tomt ord att jag skall låta denna olycka komma över dem. Så säger Herren, HERREN: Slå dina händer tillsammans, och stampa med dina fötter, och ropa ack och ve över alla de onda styggelserna i Israels hus, ty genom svärd, hunger och pest måste de falla.
Hon erkänner det icke själv, men då hon går med honom på gatan, i vårsolen framför huset, ropa alla barnen i bostadshuset: Fästmö och man kysste varann högt upp i skorsten med viskan i hand!
Och jag hörde honom ropa med hög röst och säga: »Kommen hit med hemsökelser över staden, och var och en have sitt mordvapen i handen.» Och se, då kommo sex män från övre porten, den som vetter åt norr och var och en hade sin stridshammare i handen; och bland dem fanns en man som var klädd i linnekläder och hade ett skrivtyg vid sin länd. Och de kommo och ställde sig vid sidan av kopparaltaret.
Ja, Israels hus och Juda hus hava brutit det förbund som jag slöt med deras fäder. Därför säger HERREN så: Se, jag skall låta en olycka komma över dem, som de icke skola kunna undkomma; och när de då ropa till mig, skall jag icke höra dem.
Så må du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem; ty jag vill icke höra, när de ropa till mig för sin olyckas skull. Vad har min älskade att göra i mitt hus, då hon, ja, hela hopen, övar sådan skändlighet? Kan heligt kött komma såsom offer från dig?
Men när faran är över, ska jag ropa på dig. Gott! sa Karl-Herman och gick in i garderoben och vad han gjorde där i mörkret, det vet jag inte, om han inte tog sig en tupplur. Nå, efter en kort stund var ju värken där och hon ropade ut honom igen. Och så fortsatte de många dagar i sträck under en lång tid, ända till dess att Karl-August en dag verkligen infann sig.
Sedan utropade och förkunnade man i Nineve, enligt konungens och hans stores påbud, och sade: »Ingen människa må smaka något, icke heller något djur, vare sig av fäkreaturen eller småboskapen; de må icke föras i bet, ej heller vattnas. Och både människor och djur skola hölja sig i sorgdräkt och ropa till Gud med all makt.
Dagens Ord
Andra Tittar