Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 oktober 2025
Agnes hade rätt. Det var dumt att vara svartsjuk, det var fult. Ingen människa borde förnedra sig ända därhän att lämna dylika känslor spelrum. Men i öfrigt var hennes uppfattning af äktenskapet alldeles förvänd. Tillåta sin man att vara otrogen...? Och själf begagna sig af denna frihet? Nå ja, man fick inte fästa så stort afseende vid hennes ord.
Visst inte, skrattade Bella litet förlägen, åtminstone ämnar jag inte bråka för att bli det. Först hjelper jag mamma och så inrättar jag en hushållsskola. Jag tycker om att sy och koka mat. Nå men, Bella, inte skulle du ändå i längden trifvas med ett så simpelt arbete, sade Jenny, som i tankarne redan gjort Bella till artist eller författarinna. Simpelt? Det arbete som vi alla äro beroende af!
Han var lik den där unga damen, som på frågan om hon kunde spela fiol svarade: »Jag vet inte; jag har aldrig försökt.» Den andre, som hoppade öfver strömmen, hade flitigt tränat sig; han visste ungefär hur pass långt han kunde hoppa. Och han visste fullkomligt säkert, att han kunde hoppa långt nog för att nå en punkt, hvarifrån han kunde vada till stranden eller taga ett nytt hopp.
Nå kippis nu, vi ska dricka svärsonens skål. Nej, nej, tackar så mycket, jag dricker inte brännvin, afvärjde Broberg och drog sig tillbaka. Nå hvad krusar ni nu där onödigtvis. Nej tack, värkligen inte. Och därmed måste Penttinen slutligen lämna honom.
Du vill väl icke min moder något ont? Tänk ej på hennes trygghet, tänk på din egen, sade riddaren. Nå, lyder du, eller vågar du trotsa? Herr Erland, jag lyder... jag lyder gärna. Men lova... Tyst! ropade riddaren och drog, ur stånd att längre dölja sin sinnesstämning, jaktkniven ur slidan.
Hon blef orolig igen, sträckte bedjande ut begge händerna och ropade: Nej, nej, gå inte, jag vill inte ha Lisa, Lisa är elak, Lisa kan inte bönerna. Gå inte pappa, jag vill ha dockan, jag vill ha dockan ifrån Heikki. Det är en tusan till envis unge mumlade fadern, satte sig på en af de hvita trästolarne framför sängen och sade: Nå hvad är det nu egentligen jag skall göra? Bed bönerna pappa!
Jag var så torr på tungan efter allt dammet från hästarna... Han tog så hårt i dig, när han skulle hjälpa dig upp. Jag såg det. Han är alltid så hårdhänt, käraste. Det var han redan som barn. Skulle han smeka en häst eller hund, genast skrek den och blev rädd. Nå, han är hårdhänt också i tankarna, när han rör vid andra ting. Han slår på människohjärtan med slägga som en smed.
Ni ha varit borta länge, hälsade gumman igen, under det hon kastade en ofrivilligt belåten blick på de praktfulla ejderhanarna i deras kolsvarta och kritvita dräkter med de rosenfärgade brösten och de sjögröna nackarna. Ni har haft gott skytte, ser jag. Nå, se här ha vi Carlsson nu, som vi ha väntat!
Det bröt ut ur honom i ett enda, flämtande andetag: I barnkammaren, pappa! Vi får väl se, om den kan stå där inne. De gingo båda dit. Hans far placerade gipshästen på byrån. Tycker du den passar där? Stellan kunde ej tala. Han bara nickade upprepade gånger. Nå, då får den väl stå där! Men du ska vara rädd om den. Stellan nickade ännu mera, medan hans far gick in till sitt.
Efter en stund sade Albert milt, men underligt, liksom om han vaknade upp ur någonting: Säg mig, bästa, goda Sara! händer det dig aldrig om nätterna, att du drömmer? Jojo, vad det händer. Men det är väl mycket länge sedan? du har kanske aldrig drömt alltsedan du var ett litet barn? Jag? jag drömde i Arboga i natt. Ah! ... nå, det kan jag inte få veta?
Dagens Ord
Andra Tittar