United States or Bahrain ? Vote for the TOP Country of the Week !
»Jojo men! Och nu kan en inte göra något annat än att skjuta den, det är barmhärtigast.» Jönsson såg bekymrad ut. »Dä vet väl Göranson, att han inte får skjuta skott inom stadens hank och stör!» sade han. »Visserligen! Men under sådana här omständigheter.» »Dä blir till att tala med kumsarjen då», sade Jönsson. »Men han är ju bortrest!»
Vad i Guds namn, har du lidit stora förluster? Jojo men. Det finns väl ingen i Lidköping, som ovuliga pojkar slagit sönder så mycket för, på vägen, innan det hunnit isättas. Men den förtreten kan smältas, det går inte till hjärtat. Nu får jag se hur min stackars mor mår, när jag kommer ned. Hon dör snart, kanhända, och det är väl, såsom du sagt, för henne det bästa. Då blir du ensam i huset.
Och när han såg gubben komma hem med fåglar lite emellan, så sved det i honom. Jojo, känn på du, sa styvfadren. Ja, förlåte mig, men jag tror ingen har det så bra som den som tjänar! mente Höjer. Jo, du sa annat förr, du, men du visste inte bättre! Så gifte Höjer sig på försommarn, och gubben strax efter. Då blev det en ny visa med kvinnfolkena, så ettrigt, så ettrigt.
Efter en stund sade Albert milt, men underligt, liksom om han vaknade upp ur någonting: Säg mig, bästa, goda Sara! händer det dig aldrig om nätterna, att du drömmer? Jojo, vad det händer. Men det är väl mycket länge sedan? du har kanske aldrig drömt alltsedan du var ett litet barn? Jag? jag drömde i Arboga i natt. Ah! ... nå, det kan jag inte få veta?
Nå, men så skadar den åtminstone inte. Jojo men. Ty när man en gång har läst över tvenne sådana, som inte duger för varann till annat än fördärv och elände, så vill och påstår man ändå, att de ytterligare skall vara ihop och bråka sönder varandra, bara för den läsningens skull, som en gång skedde i onödan. Det menar jag är ganska skadligt.
Ack, jag andas men åja ja jojo Lidköping är ändå vackrare. Den unga militären, förtjust över att i hast och nästan mot förmodan höra sin bekantskap vara en språksam människa, började själv finna Strängnäs ganska trevligt. I själva verket är det så också. Allt är utan anspråk. Man kommer upp från sjön och beträder idel krokiga, smala gränder eller gator, som slingrar sig över backar.
Det är nog inte bättre med honom därinne, hviskade Erland. Hör så det plaskar han badar nog vatten på pannan. Jojo, så'nt frestar. Hvem vet hvad han läser för trolldom? Bara vi inte få igen det på sotsängen! suckade Ingeborg. Dörren öppnades och karlen kom ut med en glasbit i handen. Utmärkt! Fruntimrets krusiga hår står så stiligt. Jag kände också, hur det reste sig på hjässan, sa Ingeborg.
Och nu upptäckte jag, att hans ansikte hade alla sorgens rynkor och att pannan var fårad och dunkel. Jag visste icke rätt, om jag borde tala eller tiga. Han måste likväl ha känt mitt varma medlidande, ty han lade sin hand på min och kramade den kraftigt, i det han sa: Inte heller står det så bra till i mitt hem, som det borde. Rentut sagt jag är rädd, att det blir skilsmässa. Jojo! tänkte jag.
Och när han såg gubben komma hem med fåglar lite emellan, så sved det i honom. Jojo, känn på du, sa styvfadren. Ja, förlåte mig, men jag tror ingen har det så bra som den som tjänar! mente Höjer. Jo, du sa annat förr, du, men du visste inte bättre! Så gifte Höjer sig på försommarn, och gubben strax efter. Då blev det en ny visa med kvinnfolkena, så ettrigt, så ettrigt.