United States or North Korea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hans min blef ännu mera butter. Han såg ut som ett barn, som leker skolmästare. »Du skall få dig!» mumlade han, och i det han med förargad min betraktade den nykomne, böjde han sig ned efter ett tillhygge, men fick i stället fatt i den stora skällan. Med denna som vapen gick han framåt mot fienden. Denne kom emellertid allt närmare.
Josef log och gav samtidigt sin rumskamrat en överlägsen blick. Men han gick genom häftena, långsamt, bläddrade i dem, lade då och då ett åt sidan, medan han mumlade: Det har jag haft! Det har jag också... Det har jag inte Det har jag läst Till slut sade han: Har du köpt dom nu? Stellan nickade: Jag va och tog dom på kredit. Josef gav åter Axel en lång blick. Så började han gå av och an på golvet.
"Men dom ska jag måla åt dej", ropade Maglena inåt dungen, till Ante. Jag ska göra färgen som mor giorde den, tå löf, blomster och rötter." "Få jag hjälpe dej te göra skedar när jag blir stor", mumlade Månke, när han kom i närheten af Ante ut på vägen. "Nog ska du få de, gosse. Si här ska du få gamm knifven min, så kan du, fast du är liten få börja på te göra ämnen."
Träsken reste sig, lugn i ansiktet och lätt och behändig i kroppen som en vante. Han drog på sig rocken och sade under tiden: Är det sista ordet, det, gästgivare? Det skulle väl vara det, mumlade han i fållbänken. Och Daniel började för tredje gången: Lasse Men Träsken lade handen på hans axel, drog honom till sig och såg honom in i ögonen med stickande skarp blick.
Han bar in den och lade den bredvid bädden, han kände sig rädd, och hammaren var i alla fall ett vapen. När han fann sig liggande halvnaken på bädden trodde han att han drömt även detta, men hammaren låg ju där. Var han ännu ej vaken? Han gnuggade sig i ögonen och satte sig upp, smekte hammaren med fingrarna. Du är ändå min, mumlade han, jag skall inte överge dig mer.
Ack ja, jag vet! mumlade den olyckliga gamla damen och skyndade bort som för att åstadkomma en ändring. I själva verket saknade hon allt inflytande och kunde inte göra någonting åt saken. De psykologiska faktorer, som kyrkoherden utelämnat i sin beräkning av måltidstimmen, var fru Olgas skiftande själstillstånd. Den långa sommardagens händelser hade frestat hennes krafter över förmågan.
Nej, nej, nej! avbröt han sig. Inga omskrivningar. När det gäller denna kvinna. Kanske förstår ni mig icke nu, kanske kommer det en stund, då ni förstår mig. Och kanske kommer ni då att tänka på mina ord. Sker det i tid, så har jag kanske gjort er en tjänst. Och kan vara nöjd. Tack, mumlade Abraham och bet sig i läppen. Något så idiotiskt klumpigt som tack!
Tag hit en skurtrasa, ropade han åt en av fruarne. Och såpa! Han erhöll efter några parlamentariska försök det begärda. Men alla hans ansträngningar voro förgäves. Det här måste förgyllas! mumlade han, slog igen sitt färgschatull och steg ner. Nå, hur gick det med vår vän, frågade den unga skäktan, som ville ha slut på historien.
De hade kommit ut i bulevarden. Han lyssnade till henne utan att riktigt förstå, vad hon sade. Men han beundrade hennes flytande tunga, och han skämdes över att han för en stund sedan skämts inne på konditoriet. Plötsligt tog hon upp en näsduk och började gråta. Hon ställde sig mot en av de gamla kastanjerna och snyftade i näsduken, medan hon mumlade ord, han ej kunde uppfatta.
Och det låter ganska vackert hit in. Och vet du vad, pappa? Hon vände bort huvudet och rodnade: Vad då? Jo, Paulus är så snäll mot mig. Han kan sitta hos mig långa stunder och prata om allt möjligt. Men ingenting sorgligt. Och varken sedligt eller osedligt, smålog hon. Jag tror aldrig han varit så snäll som nu Det var ju bra, det var ju bra, mumlade ingenjören.
Dagens Ord
Andra Tittar