United States or Czechia ? Vote for the TOP Country of the Week !


var det muntert lif, när hertig Johans öltunnor runno, och slottet genljöd af drickspengar, och jag var en ung och behändig slottsdräng med en flicka hvart finger. Jag hade inte väl hunnit gifta mig, kom där ett bref från kung Erik i Sverige, hertig Johans bror, och hertigen kom bak lås och bom.

Emot Gullspira, som fick slippa trålj om nosen, mot Gullstjärna, som slapp undan björn. Käre Gud Fader", fortfor Ante, som nu glömde sig själf och talade direkt ur sitt hjärta. "Käre, käre dej Gud, var go mot småstinterna dom alltid håll sej snäll och behändig mot ungfolke, som tagit sig an dom. Och var go mot Anna-Lisa och Per-Erik och Nilsons och lillKalle, där dom är.

Gullspira trädde sitt hufvud in mellan grenarna invid dem. I "sängen" snarkade Månke högljudt. "Ja men annars, hva vi ha det bra, Ante. De är som om jag int skulle lite tänke att komma ut till bygden ' mer". "Du var stornöjd bröllope tyckte jag." "Ja, för de låtarna och dansen och brudfolket, som var behändig emot oss. här gick dom i ring och sjöng: 'Hej, ho du trotsig flicka'."

"Sylvias mamma undrar om du tycker om, och likar hennes lilla flicka och det har jag redan sett att du gör", sade den andra frun, som var Rofvornas och de andra barnens mamma. Hon såg rolig och glad ut, att Maglena med ens kom att le emot henne fastän hon kände sig besvärad hos den andra frun. "Ja nog tycker jag att Sylvia är behändig, nog", mumlade Maglena.

Träsken reste sig, lugn i ansiktet och lätt och behändig i kroppen som en vante. Han drog sig rocken och sade under tiden: Är det sista ordet, det, gästgivare? Det skulle väl vara det, mumlade han i fållbänken. Och Daniel började för tredje gången: Lasse Men Träsken lade handen hans axel, drog honom till sig och såg honom in i ögonen med stickande skarp blick.

Han var ganska svartbrokig i ansiktet genom att ha' stått öfver röken, och att i sömnen ha' gnidit ögonen med inte vidare rena händer. "Int ä de där nån behändig låt int", muttrade Månke, som genast kom i stark misstämning. "Tvätta dej själf du. Du är svart näsan som gamm'hönan hos Sven-Påls." "Men du är brokig i syna som svart- och hvit-geten hos Nils-Nils.

Och sa han, att en bra Svensk, som vet att väl bruka sin knif, alltid kommer att reda sej och fram med heder." "De låt grant sånt där tal", sade Maglena drömmade. "Frun där, som var farligt behändig, hon gaf mej fint garn. Si här ska ni si. Maglena tog en pappersstrut innifrån den om lifvet tillknutna schalen.

Det var godt om gömställen bakom brädstaplarna. Maglena insåg att de själfva inte nu genast fullt synliga, kunde densamma vägen fram, som fint folk gått, hon vände in till en liten gård, som såg behändig ut. Den hade små fönster, som skrattade med ögonen under ett rödt tegeltak, alldeles som hos jägmästarens, fast den bär gården var mindre, ljus och gul i färgen.

Han hasade före och fick henne ändtligen med ned. Väl där nere kände Maglena sig ändå lycklig och trygg, som om hon från ett skeppsvrak kommit torra landet. Sara, som kåkat grant, såg snäll och behändig ut. Hon bar en liten getarkunt ryggen. Den svängde hon af sig och tog fram ur den aftonvardssmörgåsar med getost och messmör.

"Småstintorna hennes, dom fick spola och krusa line och rulla de rockhufve, och ut i lagårn med pigerna och mjölka, och ändå var dom rolig och behändig med oss, Månke och mej. Och storkvinnfolke dom sjöng låtar och småsånger när dom spann. Och fin spånad har jag int sett." "Vet du", tillade Maglena skyggt och tvekande.