Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juni 2025
Men de träd om vilka du vet att de icke bära ätbar frukt, dem må du förstöra och hugga ned för att av dem bygga bålverk mot den fientliga staden, till dess att den faller
Se, jag förelägger dig i dag livet och vad gott är, döden och vad ont är, då jag nu i dag bjuder dig att älska HERREN, din Gud, att vandra på hans vägar och hålla hans bud och stadgar och rätter, för att du må leva och föröka dig, och för att HERREN, din Gud, må välsigna dig i det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning.
En änka eller en förskjuten hustru eller en vanärad kvinna, en sköka en sådan får han icke taga, utan en jungfru bland sina fränder skall han taga till hustru, för att han icke må ohelga sin livsfrukt bland sina fränder; ty jag är HERREN, som helgar honom.
Men framför allt, mina bröder, svärjen icke, varken vid himmelen eller vid jorden, ej heller vid något annat, utan låten edert »ja» vara »ja», och edert »nej» vara »nej», så att I icke hemfallen under dom. Får någon bland eder utstå lidande, så må han bedja. Är någon glad, så må han sjunga lovsånger.
Klockan halv tre var Stellan hemma hos Kalle. Ä du färdig nu? Dä ä väl inte så djävra bråttom. Kalle gick ut och blev länge borta. När han kom tillbaka, hade han ytterkavajen med sig och drog ur rockfickan fram en torklina. Stellan stirrade på honom: Va ska vi mä den å göra? Kalle bröt ut med en häftighet, som om han sökte försvara sig: Du menar väl inte ja ä en sån idiot så ja vill dö heller!
Men den gamla begynte: "Det är nu för längre tid sedan, än många af er, gode vänner, minnas tillbaka, om jag ser rätt på edra anleten, då jag en julafton, sådan som denna, var allena här i stugan. Jag må säga allena, ty mina två ungar, som sprungo omkring mig, behöfde hjälp själfva mer, än de kunde vara mig till hjälp.
För se, ingen är så värnlös som en ogift karl, och beslutar ett fruntimmer, att han ska ge sig, så får han ge sig han må nu se'n bli aldrig så öfvergifven. Det var en dag på efterhösten som »Fiffen» satt och åt frukost samman med sin ogifta dotter.
TRYGG. Jag må försöka på, på Guds försyn. Gudomligt! Präktigt! v. DANN. Han begrep ej vinken. Ack, Trygg, ni vet, hur mån jag är om hyn; Tänk därför nu bland skyarna där oppe På mig en smula, tag mig i ert hägn Och hämta mig en liten flaska regn! Jag sätter värde på hvarenda droppe, Ty vattnet här är så förskräckligt hårdt. En flaska regn?
Så skall han göra, för att hans hjärta icke må förhäva sig över hans bröder, och för att han icke må vika av ifrån buden, vare sig till höger eller till vänster; på det att han och hans söner må länge regera; sitt rike, bland Israels folk.
Då nu satserna i en finsk runa ofta genomlöpa flere sådana verser, kan man lätt föreställa sig, hur länge det skall draga ut på tiden, förrän en mening är fullt uttryckt, och huru skarpt isolerade alla verser skola visa sig, förhållandet af tankarna må vara hvilket som helst. Likväl löper ingen runosångare fara att missförstås ens af den mest obildade åhörare.
Dagens Ord
Andra Tittar