Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 september 2025
En vallfart gör jag till den nejd, där förr Min rika ungdoms gyllne dar fördrömdes. Hvad äger jag på dessa ställen mer? En vålnad lik, jag går bland grafvar här Och vålnader utaf min lefnads lycka. Här står dock hyddan, af sin hängbjörk än Och sina gröna pilar öfverskyggad; Den var ej fordom främmande som nu.
Se, till sällskap här en hind jag ägde, Och hon gick att dricka ner för berget, Gick dit ner och har ej återkommit. Om hon sen har irrat sig om vägen? Eller af en jägare är fångad? Eller helt och hållet mig förgätit Och en annan hjort sig valt till älskling? Om, så sant, hon irrat sig om vägen, Gifve Gud, att hon mig återfunne! Om en jägare har fångat henne, Må han själf en lott lik min få pröfva!
Frågen efter och sen till: pläga då män föda barn? Eller varför ser jag alla män hålla sina händer på länderna såsom kvinnor i barnsnöd, och varför hava alla ansikten blivit så dödsbleka? Ve! Detta är en stor dag, en sådan att ingen är den lik. Ja, en tid av nöd är inne för Jakob; dock skall han bliva frälst därur.
Tom och ödslig, lik en tall på heden, Där en skogseld gått med härjning öfver, Syntes nu den fordom rika gården; Men i stugan satt värdinnan ensam, Mot sitt söfda barn i vaggan lutad.
Bevara mig såsom en ögonsten, beskärma mig under dina vingars skugga för de ogudaktiga, som vilja fördärva mig, för mina dödsfiender, som omringa mig. Sitt hjärta förstocka de; med sin mun tala de stora ord. Nu äro de omkring mig, var vi gå, deras ögon speja efter huru de skola böja mig till jorden. Ja, denne är lik ett lejon som längtar efter rov, lik ett ungt lejon som ligger i försåt.
Som alla stora dramaturger och aktörer hava varit så förtänksamma att de kommit till världen och gått hädan under säsongen, så kan aldrig hända så illa att en uppgrävning behöver verkställas under den varma årstiden, då teatrarne äro stängda. Kungliga lik, som äro balsamerade, få icke av allmänheten uppgrävas; man inskränker sig därför att vördsamt frammana deras skuggor.
Se, hjälmen bär jag redan. EUBULOS. Härligt pryder den. EURYSAKES. Fäst noga alla spännen. EUBULOS. Detta pansar är, Som om för dig det vore smidt, så passar det. Hur lik du är din fader nu i denna stund! Mitt öga tåras, fast mitt hjärta fylls af fröjd. TEKMESSA. Hvad görs, hvad förehafves, vapenkläds min son?
Du andades på dem, då övertäckte dem havet; de sjönko såsom bly i de väldiga vattnen. Vilken bland gudar liknar dig, HERRE? Vem är dig lik, du härlige och helige, du fruktansvärde och högtlovade, du som gör under? Du räckte ut din högra hand, då uppslukades de av jorden. Men du ledde med din nåd det folk du hade förlossat, du förde dem med din makt till din heliga boning.
LEIOKRITOS. Lätt är för den, som inga högre syften har, Att akta andras minsta rätt; åskådarn lik Vid rännarbanan, utanför en sådan står Och vet att hofsamt väja allt, hvad grannen stör. Men den, som vill det stora, den, som ljungat ut Med fyrspannsvagnen bland de täflande och vill Eröfra segerkransen, har en annan lag.
Åh, min hjertans pojke, min söta lilla Dion, hvad du är dig lik, alldeles dig sjelf minsann, precist som i fjor... Fru Dion, som sysselsatt sig med att i tamburen pelsa af ett af barnen, kröp nu fram, tunn och slank som en ande, hälsade hjertligt på svägerskan och presenterade yngste sonen, en knubbig treåring. De kysstes allesamman om igen och satte sig i Finas breda och stora kontorssoffa.
Dagens Ord
Andra Tittar