United States or British Virgin Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han började springa, men t-s-s, t-s-s, kom ljudet efter honom, obevekligt som bekymret följer ryttaren hästryggen. Han ökade takten; han sprang för livet; till slut stannade han dödstrött, och t-s-s, t-s-s, hörde han de tassande stegen komma flygande längs den nattsvarta vägen. Skräcken, den blinda och oresonliga, grep ett sista tag om hans hjärta och kramade till. Det var mer än tillräckligt.

Rid du, kära son, och sörj inte för mig. Gäller det, kan jag nog ännu låta lyfta mig hästryggen och föra mina huskarlar. Det är lagom göra för en änka landet, när påskbaket är över... Men om du blir slagen? Jag duger inte till att ringa i klockorna, mor, och bära kring helge Eriks ben. Men jag försöker i tysthet att skaffa mig nya och fullgoda krigsredskap.

I nödfall vi föra bort jungfrun hästryggen i lönn. Vi skola rädda dig, kära, älskliga barn. Men först gäller det att bygga en klok plan. Det blir vår sak, herr Svantepolk. Jag förstår, att jungfrun nu längtar till mässan och de sköna och heliga sångerna. Fast döden var i huset, tog julstöket ut sin rätt med ett stimmande av röster som över en myr, där flyttfåglarna hålla att samlas.

Men efter den förstnämnda dagen ämnade han åter sätta sig hästryggen eller karmen och uppsöka en mindre dyster ängd. Fulco bodde i en huslänga vid sidan om kyrkan. Redan första gången Jutta gick ut ur härbärget, fick hon i hans dörr syn en liten gosse i grön kjol, som satt tröskeln och öste snö med en tennsked.

Men samma gång som Magnus steg in, visade sig i den andra dörren ännu en besökare, och det var herr Svantepolk. Han var snöig och nyss kommen från hästryggen, och han hade bara en handske. Du har tappat din ena handske, började Magnus och såg den blåfrusna hand, som räcktes honom. Jag har kastat den för bröstet din broder. Giv mig du ett par nya i stället.

I dimman och villervallan hade hans män, som trodde, att han var med, förskräckta kastat sig hästryggen och följt klosterrövarna uppåt skogarna. God morgon, riddare och drottsvikare! ropade han ut till dem. Jag hör, att i natt ha mina Algotssöner hedrat sig. Riddarna stodo med dragna svärd. Konungens broder sover inte längre, ropade de om varann. Vi skola hämnas dig, herr Svantepolk.

Länge kan det ju knappast töva, innan husbonden är tillbaka. blir det en svår stund, Ingevald. Göm dig undan inne i tjället och blunda och bed. När han hade krängt sig upp över hästryggen med sin lätta börda, borrade han sin blick i den bruna molntapp, som stod framför solen. Låt undret ske! viskade han med stigande värme.

Hon vände sig sida, och trykte sin kind mot dynan. Jag gick bort. Sedan satt jag i salsfönstret och väntade de ridande. Det räkte ej länge, innan hofslag hördes och de blefvo synliga. Sällskapet bestod af omkring tio herrar, Agnes var det enda fruntimret. Men det tyktes ingalunda bekymra henne, där hon rak och prydlig satt hästryggen.

Men brodern viskade till Valdemar, medan han hjälpte honom från hästryggen: För dig gäller det nu att herr Svantepolks värdskap att räcka länge som möjligt. För mig? Jag måste under tiden hjälpa min broder. Ses vi aldrig mer, ha vi åtminstone glada minnen att tänka , herre. Han tog Folke med sig och ledde ut hästarna.

Han har ridit solstrålarnas gyllene bro öfver skogar och fält, öfver sjöar och haf, och flickorna de ha suttit bakom honom hästryggen och hållit i sig starkt, starkt, att de inte måtte falla af och göra sig illa. Och de ha inte fallit af hästen utan ridit långt ut i världen till Egypti land, där Nilfloden lång, lång flyter genom landet.