United States or Malta ? Vote for the TOP Country of the Week !


En håla skulle de ha' fått se, där röfvare hade hållit hus i förra tider. Man kunde krypa in i den lång man var, genom ett hål som knappast syntes i berget, och sen stå där inne om man var femton man stark. Pelle skulle ha' visat dem en plats i skogen där mossan var hvit i en rund ring, midt i grönmossan, efter vittror, som brukade dansa där.

Alma stod i dörren, leende och strålande i en hvit, af silfver och guld glänsande florsdrägt. ", hvad säger du? Blir du inte bländad?" "Vacker är du. Utomordentligt vacker!" sade John. Men rösten var utan klang, ty han kom i detsamma att tänka huru mycket denna drägt, som blott var ämnad till en enda aftons nöje, måtte ha kostat Alma. Den förra oron fick åter makt med honom.

Mina klädde af barnen, och Alma ordnade sin toalett. Hon knöt sig ett nätt hvitt förkläde och satte en hvit spetsremsa kring halsen. Sommarhatten klädde henne, det visste hon, der hon stod framför spegeln och satte den hufvudet. Sedan tog hon sin arbetsväska och gick småsjungande ner. "Der kommer hon ju," sade John. "Hvem af herrarna saknade mig?" frågade Alma.

Rulla i åkern, söta Henrik! bad hon med hufvudet sned, det är lustigt när du rullar, du ser ut som en stor, hvit, våt katt. Går du i hafren, blir jag glad. Heikki slängde öfver gärdet, tog ett stort skutt och kom hufvudet rakt in i hafrelandet.

Hararna, i hvit vinterdräkt rutade snön med lustiga spår tre och tre, i knippen som ett broderadt mönster. Räfvarnas spår gingo fram i rak linje med runda små hål. Och !

Med stort besvär drog han upp korken, fattade en kopp och slog i tjock hvit grädde. Jag nöp mig sjelf i armen till straff för det jag bringat vissa svenska föreställningar med hit upp, och hade jag varit bättre klädd, skulle jag stält mig knä i sängen och gjort afbön för en skamlig misstanke mot de hederlige männen.

Som en fura, mellan tallar fallen, Än i stoftet störst och utan like, Låg bland fiender, som stupat, hjälten. Men med sammanknutna händer, mållös, Som af åskan drabbad, stod den gamle, Och hans kind var hvit, hans läppar skälfde, Tills hans sorg fick ord och brast i klagan: "Nu är åsen i min stuga bruten, Skörden min teg af hagel härjad, Nu är grafven värd långt mer än gården.

", , hää", vrålskrattade glasögonkarlen, "supare", för de du tar en sup. De är kärringprat, du är rädd för mor din än. Tocken mes! Ante blef hvit i ansiktet.

Alla möbelöfverdrag och draperier voro af ljusgult bomullstyg, i en stor hvit kakelugn brann en brasa af sprakande tallved, ett rödt sken upplyste pianot i andra ändan af rummet, unga fröken satt med ryggen åt Nadja, som endast såg hennes långa bruna flätor och och rundningen af hennes kind. Herr Atte sjöng en tysk vals. »Du hast Diamanten und Perlen, hast alles, was Menschenbegehr...

DANN. Här kan ni finna, hvad jag måste tåla Af denna flicka, ja, långt mer därtill; detta vis är hon i stånd att måla Sin onkel svart och hvit, allt hur hon vill. Det här var ett sätt, vill ni höra flera? JULIA. Ren mund, min onkel, ej ett ord nu mera! Men i er färg hvad växelspel! Er kind har nu en glöd, att den kan bränna. v.