United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bättre är det, att vi vända din häst och följa dig tillbaka till ditt hem, där du har ditt sovställe och dina trälinnor. Nyss kände du dig hjälplös och utan manligt skydd i ditt eget hem, men nu har du träffat vänner. Vid Gud min drotten, vi skola vaka över dig, och du behöver inte mer gå fram inför Inge. Men spörj oss inte vilka vi äro och varför vi tiga och ha så litet att säga.
Hon anar ingen våda i att egga deras hämnd genom det bittraste gäckeri i den stund, då de med döden för sina ögon, men med ännu obrutna krafter omgifva henne, utan band på sina armar, utan hinder för sitt anfall, utan fruktan och utan hopp. Hon måste dö, eljest skulle dramen förlora en katastrof, och hon inträder därföre ensam, hjälplös och trygg, alla rimliga invändningar till trots.
Han kunde inte finna sina guldglasögon, utan vilka han var hjälplös som ett barn. Orsaken till att han inte kunde finna dem var den, att Storstranden hade pantsatt dem och nu hämndranglade vidare på det visserligen obetydliga belopp som influtit. Blind och nästan vansinnig fick Storelven i fyra dygn irra kring och inse hur kung Ödipus hade det.
"Käringprat" det mor sagt, mor, som ensam fått draga försorg om barnen, sedan far de sista åren kommit i dåligt sällskap, som lockat honom att dricka tills hans krafter voro slut och han långa tider lade sig hemma, hjälplös och eländig, utan att bry sig om hvarken henne eller barnen. Tårarna kommo honom i ögonen.
Då gled det över, och paketet föll tyst och stilla ned på den vita snön. Den gamle kamrern stod där hjälplös, med händerna och armarna fulla kunde han inte göra mera än kasta förebrående blickar på paketet, vilket dock icke tycktes i minsta mån inverka på detta.
O gosse, återgifven nyss åt denna famn Så utan allt, så hjälplös, maktlös, vapenlös, Som när den dig emottog i din födslostund, Hur djärfs du röja vrede? Göm dig, skyggande För mänskors ögon, stilla i din moders hägn, Att hon ej snart för alltid mister dig igen. HYLLOS. Nej, drottning, nu skall handlas. TEKMESSA. Äfven du? EUBULOS. Och jag. Ja, ögonblicket ger all framtid dess gestalt; Så skyndom!
Jag kom bara upp därför, att jag lofvat det. Det har händt mig en stor olycka. Han kastade sig på en stol vid mitt skrifbord. Hur nedbruten han såg ut! Det grep mig. Han olycklig! Det var som om mina läppar stelnat. Jag kände, hur mina ögon vidöppnades, medan jag såg på honom. En olycka en olycka! hvilket ord, när det var honom det gällde! Jag greps af en hjälplös förfäran. En olycka.
Hon var så barnsligt hjälplös i detta ögonblick, hon sade det så enkelt, så utan all tanke på att beklaga sig över sin sällsamma ställning. Han mindes plötsligt den lilla vilsekomna prinsessan framför eldbrasan, med de bara fötterna och de genomvåta silkesskorna. Han drog hennes arm under sin, och hon lät sig viljelös föras
Men då han druckit och tyst från hans läpp jag kärilet borttog, Tog han min hand i sin darrande hand och talade detta: 'Lämna också, då ni går, dörrn öppen, att aftonens svalka Känna jag får och se i min dödsstund grönskan och vågen. Bortgå kunde jag ej och lämna den åldrige hjälplös Kvar i sin nöd, så litet jag än förmådde att hjälpa, Utan jag öppnade dörrn och ställde mig sen vid hans sida.
Stellan rafsade samman häftena, stoppade dem under armen och med nedslagna ögon och ett ödmjukt god kväll gick han mot dörren. Ingen svarade. När han kom upp på sitt rum, blev han länge sittande vid skrivbordet med händerna på skrivalmanackan och stirrade framför sig. Han var upprörd. Och på samma gång kände han sig fullständigt hjälplös. Josef hade rätt. Men vad kunde han själv göra?
Dagens Ord
Andra Tittar