Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 september 2025
Och nu, och nu är intet mera kvar! Håll famnen öppen, Minna, där du glad Ur änglars krets mot min förvandling skådar; Håll famnen öppen, om ett ögonblick År jag hos dig, i dina armar redan! Om ren vid helga klockors ljud Jag stode i min högtidsskrud Och såge natt och dimmor fly Och söndans sköna morgon gry!
Så lidandets språk öfver allt ju sig höjer; Sänd blicken hur långt, och blott qval Du der röjer, Slut honom innom Dig, och likaså arm, Du röjer det än i Din klappande barm. Hvad är då väl lifvet, med dagar, som föda En växande oro och amma upp möda, Med fröjder, som flykta lik dimmor med hopp, Som, skyar i torkan, förgäfves gå opp?
Ty hvad är mänskan med sin dubbla lott Af jordiskt mörker och af himmelskt ljus? En dyster natt omkring en enda stjärna. Förgäfves bryter hennes bleka sken Igenom slöjorna af moln och dimmor; Hon dagar ingen rymd, hon tränger ej Med strålfull fackla genom skuggans gårdar, Och stormen bryter segrande likväl Med härskarstämma genom nattens famn, Och böljor sucka mellan öde stränder.
Jag vet, du syftar på en dyster sägen: Hur, sökande mot lifvets storm en hamn, Hans broder kom, men stöttes från hans famn I natt och dimmor åter ut på vägen. Till Svansföns nejd nå'n gång din kosa ställ; Där syns en gård, som höga björkar värna. Vid solljus middag eller kolsvart kväll Träd in i detta gästfritt öppna tjäll, Där bor den gamle, Johan Wadenstjerna.
Där förgäten jag satt I min ensliga dal, Såg jag stjärnornas tal, Hur de saliga gå Öfver dimmor och natt, Hur de strålande bo I det eviga blå, Och då flydde min ro, Och då tänkte jag så: Hur oändlig, o Gud, Är din kraft, och hur rik! Blott ditt härskarebud, O, en vink af dig blott, Och jag, stjärnorna lik, Genom rymderna gått, Och nu suckar jag här!
Hon hade varit hos Ulf, druckit ett par glas portvin, efteråt talat med den alltid så beskedlige Samuli eller någon annan på gatan, så var det dunst och dimmor alltihop. Hvarför sörja öfver sådant, som inte kunde hjelpas? Ulf hade sändt henne en kolossal påse konfekt ... någon annan hade skickat en andaktsbok som fick ligga i sitt papper i kappsäcken, modern några par ullstrumpor så naivt!
Erik hörde henne icke; han stod bredvid sin hustru och tycktes med hela sin hållning be henne tyst om förlåtelse. Eva hade ännu ej någon aning om hvad som försiggick. Hennes tankar voro orediga, alla föreställningar sjönko som tunga dimmor ständigt nedåt, och allt hvad hon betraktade tycktes henne som täta, bolmande moln.
Nu var gallret längesedan borttaget av roylystna händer. När Hermione uppslog sin blick, såg hon, i det matta skenet från en enda taklampa, en pelarsal, vars bakgrund förlorade sig i mörkret. Skymningen ökades av välluktande dimmor, som uppstego ur rökelsekar mot pelarnes kapitäler och svävade som ljusblå skyar under taket.
Dagens Ord
Andra Tittar