United States or South Sudan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han ströfvade länge omkring dernere vid stranden, gick på badhusbron der hans ensamma steg gåfvo eko och kände sig helt förvånad öfver att ingen liten bleksjuk fröken syntes till. Den enda lefvande varelse han mötte var alle-Hare, som kom traskande öfver gruset på sina breda tofflor och med synbar förvåning helsade den fordne festdiktaren, som man icke var van vid att se på denna tid af dagen.
Fisken hoppade öfverallt dernere, det bildade sig små ringar här och der på vattenytan, de växte större, vidgade sig och försvunno. Det skulle säkert bli en solig, vacker dag derborta höjde sig dimman redan, och en bred, matt solstråle trängde sig skimrande derigenom. Den föll på en liten grön holme, lekte i de dallrande löfverken på altopparne.
Hon lyfte upp draperiet från ena fönstret och pekade utåt. Från husets dominerande höjd kunde man se ned öfver Norrström och öfver staden på andra sidan. Den sträckte ut sig dernere vid och jemn, halft i fågelperspektiv; och i det mörka, blanka vattnet speglade sig dess glittrande ljus.
»Se», sade hon. »Jag har stått här så ofta, ensam, och blickat ned till de der lyktraderna och undrat hur det skulle vara att gå bland de andra menniskorna dernere, språkande med dig, bekymmerslöst och gladt. Vill du gå med mig en stund? Åh, du! Och jag kan få hålla dig under armen?
Inom ett ögonblick somnade det vid moderns varma, fulla barm, mätt af den föda hon så rikligt kunde gifva det, ehuru den delades med den lille två månader gamle dernere i vaggan. Den unga hustrun satt der tills ögonen, ännu svullna af gråt, slöto sig och hufvudet sjönk bakut mot väggen.
Det betydde för henne sjelf frigörelsen från en ständigt tryckande ånget det betydde räddningen för hennes barn! Hon doppade åter pennan och tillade: »Vänta, hvad är den lik? Rosor som icke slagit ut, men som öppnat knoppen, så att man kan fånga en skymt af deras svala, rödare blad dernere. Eller doften af smultron uppe i en ensam, solbelyst backe, när man ännu icke fått ögonen på dem.
»Hvad skulle det tjena till?» »Det skulle roa mig.» »Ja, men inte mig.» »Nå, som ni vill.» Han vände sina ögon ifrån henne, utåt öfver skären som simmade dernere, långt under dem, likt uppstickande toppar af ett drunknadt högland. Snedt öfver fjorden drog sig en bred, gyllene ström af reflexer från den sjunkande solen. Allt glänste och glittrade i detta sista afskedsskimmer.
De perla ned, glittra i fallet, men frysa dernere på marken strax igen till is. Skator hoppa mellan qvistarne, hvilka då strö ifrån sig ett litet moln af rimfrost, torrt och lätt som puder. Flingorna ligga i lager på hvarann som ett bolster af de täckaste hvita stjernor öfver allt; det är så lätt och fint och sveper liksom i en enda oändlig likkista sommarens hela blomsterfägring.
Och på östra gafveln sitter ett fönster med ett förgyldt öga på. Det är Guds öga! Det förstår han inte, men det är i alla fall ett mycket stort öga, som bör se långt. Under fönstret är en källarglugg med galler. Morbror visar gossarne att dernere stå blanka likkistor. Der bor Clara Nunna. Hvem var det? Det vet han inte, men det var väl ett spöke.
Kajsa i sin långa svarta klädning tyckte, att lifvet var som en sådan höstklädd kyrkogård, och hennes förhoppningar liknade de vissnade, fallna löfven dernere. Snart skulle en vind komma, sprida dem, jaga dem, förinta dem.