United States or Tanzania ? Vote for the TOP Country of the Week !


säger Herren, HERREN till Tyrus: Sannerligen, vid dånet av ditt fall, när de slagna jämra sig, vid det att man dräper och mördar i dig, skola havsländerna bäva.

Om en halv timme ha vi ostvinden här med snötjocka, och vill det sig riktigt illa, bryter isen upp. vete hålen hur det går med oss. Raska nu bara! Han satte till att småspringa och Carlsson efter; snön susade om fötterna och dånet tycktes följa. Nu är det slut med oss! skrek Gusten och stannade, pekande ett ljus, som blixtrade fram bakom en kobbe i sydost.

Sin murbräckas stötar skall han rikta mot dina murar och skall med sina krigsredskap bryta ned dina torn. Hans hästar äro många att dammet skall överhölja dig. Vid dånet av hans ryttare och av hans hjuldon och vagnar skola dina murar darra, när han drager in genom dina portar, såsom man drager in i en erövrad stad.

Hören därför det råd som HERREN har lagt mot Edom, och de tankar som han har mot Temans inbyggare: Ja, herdegossarna skola sannerligen släpas bort; sannerligen, deras betesmark skall häpna över dem. Vid dånet av deras fall bävar jorden; man skriar , att ljudet höres ända borta vid Röda havet. Se, en som liknar en örn lyfter sig och svävar fram och breder ut sina vingar över Bosra.

vilja vi bedja och vänta kraft af Gud att öfvervinna hvarje frestelse till högmod. Fr. En barnavän. Alla himmelens änglar och alla de saliga voro samlade kring Guds tron i himmelen. De spelade sina harpor och sjöngo lofsånger till Herrens ära. Det var en musik, skönare än någon jordisk den brusade likt dånet af många vatten.

Vägledda af dånet, liksom en ärad allmänhet af en rasande rabulistisk »ledare», kommo vi åtskilliga afvägar, innan vi i den ljusa sommarqvällen kunde med egna ögon se de i reshandboken omtalade vattenfallen.

Tror du att det går att stänga ute dånet och larmet från kanoner och granater. Författaren reste sig och sade: Ni upptar min tid, jag har bråttom, säg fort vem ni är. Den besökande smålog: Min fader var Klokheten och min moder var det Praktiska Förståndet och själv är jag Tidens barn. Det låter underligt men kanske du förstår vad jag menar.

Han sänder det åstad, långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar. Efteråt ryter dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och ljungeldarna spar han ej, hans röst låter höra sig. Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.

Dånet av dem är såsom havets brus, och sina hästar rida de fram, rustade såsom kämpar till strid, mot dig, du dotter Babel. När konungen i Babel hör ryktet om dem, sjunka hans händer ned; ängslan griper honom, ångest lik en barnaföderskas.

Varför är du bedrövad, min själ, och orolig i mig? Hoppas Gud; ty jag skall åter tacka honom för frälsning genom honom. Min Gud, bedrövad är min själ i mig; därför tänker jag dig i Jordans land och Hermons höjder, Misars berg. Djup ropar till djup, vid dånet av dina vattenfall; alla dina svallande böljor fram över mig.