Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 september 2025
Håret föll ner om axlarna på henne, lockigt, glänsande, så det gjorde henne vacker, trots de lunsiga kläder hon bar. Röd var hon om kinderna, så som hon blygdes och var stolt på samma gång. Men takten höll hon, och dansa kunde hon, så att de, som sågo på måste skratta, så belåtna voro de att se på huru säkert de små laddklädda fötterna förde sig.
Detta var ett egendomligt drag hos Johan att han identifierade sig, led på andras vägnar, blygdes. Han skulle, om han lefvat under medeltiden, ha stigmatiserat sig. Om en bror sa en dumhet eller smaklöshet, så skämdes Johan. I kyrkan hörde han en kör af skolbarn som sjöngo grufligt falskt. Johan gömde sig i bänken och skämdes.
Du inbillar dig, sade Hanna tvärt, men kände i detsamma, att hon ljög och blygdes. Nej, du inbillar dig icke , Bella, rättade hon sig. Jag är verkligen förändrad, jag kan icke vara mot dig som förr. Bella såg på henne med stora ögon. Icke vara som förr mot mig? upprepade hon och kände tårarne porla upp i halsen. Har du ledsnat vid mig? Säg, Hanna, har du ledsnat?
Han hade varit ute och gått för att hålla sig varm och vände just om Carolinahörnet då han såg det långa tåget komma emot sig. Han blev blyg, han blev rädd och ville springa sin väg; men han ville så gärna vara med; han hade ju rättighet; men så tänkte han på den där gången på nationen, och så blygdes han han hade ju inga rättigheter.
Det låg der, icke mer så blekt som förut, icke i orolig, qvidande sömn, det sof lugnt, och kindernas färg hade af sömnen blifvit purpurröd. Kajsa satte sig vid bädden. Hon blygdes. Hvad hade hon egentligen att klaga öfver? Han hade ju intet ondt gjort. Kanske hade han inga penningar, lönen var må hända innestående. Eller han hade kanske hyrt dem ett kök i staden kanske köpt bohag och kärl dertill.
Davids hela lidelsefulla åtrå väcktes med ens. Varför var han så, tänkte han, varför inte vara kall som Hartman? Var detta ett släktdrag, denna så häftigt uppflammande brand, detta våldsamma begär, eller var hon ännu så ung. Men han blygdes för sig själv och tvang sig att tänka på annat. Då märkte han att Hartman satt och log för sig själv, nästan triumferande.
Men se, då uträckte jag min hand mot dig och minskade ditt underhåll och gav dig till pris åt dina fiender, filistéernas döttrar, som blygdes över ditt skändliga väsende. Men sedan bedrev du otukt med assyrierna, ty du hade ännu icke blivit mätt; ja, du bedrev otukt med dem och blev ändå icke mätt. Du gick med din otukt ända bort till krämarlandet, kaldéernas land; men icke ens så blev du mätt.
Nu var det afbrutna hviskningar ... hon kände hur han, hennes man, såg på den andra. Du är sjuk, Sigrid, Adolf såg ifrigt ned på henne, vill du gå in i ett annat rum kanhända? Den unga frun rodnade ännu mer. Några förrädiska tårar stego henne i ögonen. Men, att hon kunde blotta sig så! Hon, gamla menniskan! Hon blygdes, försökte stramma upp sig och jagade med våld en massa vilda tankar bort igen.
Han var nyfiken men ville icke vara enträgen. Han antog att der i brefven från fadern och mostern fans ställen som Alma blygdes öfver, derför att hennes anhöriga icke stodo på samma bildnings-trappsteg, som de menniskor hon häruppe umgicks med. Till modern hade Alma slutit sig med blind tillit och oinskränkt tillgifvenhet.
Flickorna undrade i tysthet öfver att Hanna icke blygdes för att visa sin oskicklighet. Jenny Stenman vände henne föraktligt ryggen. Hon har inte mera folkvett än vår ko, sade hon. Bella kände sig mot sin vilja litet förlägen öfver Hannas uppförande. Om du skulle gått hit en afton, när här ingen varit, sade hon försigtigt.
Dagens Ord
Andra Tittar