United States or Martinique ? Vote for the TOP Country of the Week !


Under sina färder i sydliga land hade han sett många i vita vadum, och han visste vad det betydde. Som i skenet från en hastigt uppflammande eld såg han framför sig den gamle Jakob med olja och dopvatten och slutligen flykt med barnet i sina armar för att rädda det åt den nya tron.

Davids hela lidelsefulla åtrå väcktes med ens. Varför var han , tänkte han, varför inte vara kall som Hartman? Var detta ett släktdrag, denna häftigt uppflammande brand, detta våldsamma begär, eller var hon ännu ung. Men han blygdes för sig själv och tvang sig att tänka annat. märkte han att Hartman satt och log för sig själv, nästan triumferande.

Om de nu sutto vid bordet verkligen ängsliga att Anna- Lisa skulle bli stannande efter dem här, hade de inte samma bekymmer som hon i fråga om den kommande bristen snygghet och ordning. Det enda, som skulle hålla dem uppe i saknaden efter henne var just det i en hast uppflammande hoppet om, att de, utan henne skulle fria från vatten, såpa och torktrasa.

Under Krimkriget, kanonaden från Sveaborg skallrade i fönsterrutorna Kroksnäs, fortsatte han där sitt vanliga skärgårdslif. Professor Ilmoni, som i regeringens uppdrag försökte i Sverige motverka den där vissa håll uppflammande krigsifvern och dess beräkningar en resning i Finland, hade uppmanat äfven Runeberg att i denna sak uppträda med en vederläggning.

Göran och Adolf hade genast gissat hela sakens sammanhang. Med blickar av outsägligt förakt betraktade de unga djäknarne de båda herrar, vilka de beskrivning igenkände för att vara brukspatron Brackander och länsman Spöqvist. Och det var icke blott förakt, det var harm och ungdomligt uppflammande vrede, som ljungade i dessa blickar.

Ingevald höll fast hans händer. Med åter uppflammande häftighet berättade han om Soldis och hennes död, om faderns fostbrödralag med Älg Klubbehövding och allt, som hade tilldragit sig Folketuna. Ack, att du kunde göra mig till en god människa, jämrade han, att jag bleve som en lövsal, där var sångfågel får kvittra men ingen hök letar sig in.

Hos några finnes visserligen redan nu en dylik önskan, men endast såsom en tillfälligtvis uppflammande entusiasm, medan den i hvardagslag merendels är ganska slö och dåsig; hos de allra flesta åter kan man hvarken sön- eller hvardagar upptäcka något annat än en mer och mindre utpreglad motvilja eller likgiltighet."