United States or Nigeria ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det beror , hur mycken själsadel, han har kvar. Jag känner en dof saknad, en tomhet, nästan en skam. Men det är icke öfver mig själf, jag blygs det är öfver honom. Samma ofinhet hos honom som hos de andra; själslifvet bryr han sig icke om, blott han får kroppen. Att vara älskad det sättet, är vidrigt; för mig åtminstone. Är min vänskap, min tillgifvenhet, min aktning rakt ingenting?

Dermed påstå vi naturligtvis icke, att Lars Johansson ej varit älskad eller saknat de kärleksaffärer, som han besjungit i sina sånger. Han skulle väl vara den ende moderne skald, som ej haft sådana. Tvärt om, han har skrifvit visor, som förråda mera innerlighet eller älskvärd skalkaktighet än man af hans lefnad kunde vänta.

Det fanns bland de många folken ingen konung som var hans like, ty han var älskad av sin Gud, och Gud satte honom till konung över hela Israel. Likväl kommo de främmande kvinnorna också honom att synda.

Hon är lycklig och nöjd igen, och livet ler mot mig. Jag har offrat min samlingstimme! Det är botgöring för det onda jag en gång velat draga ner över denna ängels huvud, i ett ögonblick av yrsel. Att försona ett brott med att bliva älskad! I sanning, makterna äro icke grymma som vi. Utdrag ur en fördömds dagbok. Oktober, november 1896.

Att bortkasta all tanke egna fördelar och endast lefva för en , af alla försmådd, af ingen älskad. Att denna ena var hennes far, var en bisak för henne, ja, hon skulle önskat att det varit någon annan. Ty bitterheten emot fadren var djupt inrotad hos henne, att den förtog en del af sjelfuppoffringens fröjd.

Under allt detta var han i ett omedvetet uppror både mot sin hunger och dem, som tillfredsställde den, emedan hvardera lika litet unnade honom fred och ro. I alla fall och oaktadt allt hans brummande var han för sitt i grunden välvilliga och fördragsamma lynne allmänt älskad.

Hulda, länge, innan dig, jag såg, Var jag älskad, älskande tillbaka; Ofvan molnen, där mitt hemland låg, Ägde jag förut en dyrkad maka. Rikare var hennes barm än din, Hennes kyss var mera full att njuta; Vid som himlen var dess famn, och min Var dock ej för trång att henne sluta. O, hur mönstrar jag ej mången gång Dessa minnen ifrån fadershuset!

Hör du vad jag säger, pojke! Ner med byxorna! Han lydde order med darrande, fumliga fingrar. Kalsongerna också! Han storgrät: Pappa, kära, snälla pappa, ja kan inte för strumpebanden. Kom får jag se! Minuten efter voro kalsongerna nere. Han låg sin fars knä. Han skrek hela tiden: Lilla, älskad de pap pap När det hela var undanstökat, sade hans far: Vill du i skolan nu? Ja.

Arme lille pilgrim, ensam i världen men älskad av Gud! Vill du förlåta mig? Sorgbarn svarade med snyftningar. Sov nu! Sov gott, stackars barn! sade riddaren. =Grottan.= Icke litet fägnade det fru Helena att se det hastiga skifte, som timat i riddar Erlands sinnelag mot Sorgbarn.

Ej lyfts en höjd mot himlens rand, Ej sänks en dal, ej sköljs en strand, Mer älskad än vår bygd i nord, Än våra fäders jord. Vårt land är fattigt, skall bli För den, som guld begär, En främling far oss stolt förbi; Men detta landet älska vi, För oss med moar, fjäll och skär Ett guldland dock det är.