United States or Jersey ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sent omsider kom han då en lördagskväll till Kuruman, det längtansfullt väntade målet för hans långa resa. En kristen betsjuankvinna tog vänligt emot honom, hon lät honom taga del i hennes aftonmåltid och sofva om natten i hennes hydda. Följande morgon hörde han missionshusets klocka ringa.
Dock, ej gammal en gång du skulle den ärade kalla, Hade du sett, hur lätt han emot mig trädde, hur munnen Log, då han nalkades, ömt och ögat strålade vänligt; Så syns ingen, som tyngs af ålderdom och af krämpor.
'Du, hedningen, du, den lättsinnige, liderlige, utarmade Karmides! Det var hans svar. Jag behövde ingen utläggning av det; jag behövde endast se den blick, varmed han ledsagade det. Tyvärr, min Rakel, har din fader rätt. Oss emellan är en skiljemur, som ej kan överstigas. Må ödet städse vara dig vänligt! Vad mig vidkommer, har jag varit vis nog att göra mig utledsen på samma gång som utarmad.
Det gamla hemmet var som vanligt, han väntades ej hem men mottogs med tyst och stillsam glädje, han fick sitta i timtal och höra på vad som hänt i byn medan han var borta. Och när kvällen kom, var han redan trött på hemmet, han hade intet här att göra, och han var nästan glad när han fick försvinna upp till det lilla vindsrum han en gång inrett för att åtminstone ha eget sovrum.
»Här är det», sade hon vänligt i det hon räckte det fram. »Tack», sade en gammal kvinnas hårda röst och de smala fingrarne grepo begärligt efter det lilla paketet. Så reste hon sig upp. »Sitt... vill du inte sitta», bad den unga. Fru Zimmermann återtog liksom motvilligt sin plats på chäslongen; det var blott som om hon icke orkade stå. Men hon höll sig rak och styf,
Han skyndar, ty det förekommer honom, som om korridorens och trappavsatsernas helgonstoder rörde sig och sträckte händer efter honom. Han lockar till sig Käck, vadar över sundet, som skiljer ön från landet ty fallbryggan är, som vanligt om natten, uppdragen och fördjupar sig i skogen, följd av sin trogna hund.
Och det känns som om bröstet vore krossadt, fylldt af skärfvor och flisor, en enda blodig förstörelse. Jag skulle vilja ge mitt lif för ett enda vänligt ord af honom och han kan icke skänka mig ett enda ögonblick, fast han vet, måste veta, hur jag längtar. Himmels eller afgrunds makter, gif mig ett vapen mot denna lidelse!
Månader voro förflutna, då trädde en dag Abbas in till Salik, rustad såsom till en längre färd. "Nå Abbas", sade Salik vänligt, "hvart ärnar du dig utan att jag hört deraf, du, min trogne följeslagare, som ännu aldrig lemnat mig". "Jag går till Ispahan". "Du går i lejonets kula; blodet af Schachens män, som föllo i öknen, har knappt upphört att röka".
Han hade icke någon egentlig sysselsättning, men det behövde han heller icke, ty han hade för en tid sedan helt oförmodat fått ett rätt betydligt arv. Jo, jag sökte dig både i går och i förrgår, men du var inte hemma, som vanligt... Kom nu, så gå vi ner på Oriental och fira min examen med en flaska rhenvin. Ja, varför inte... Gatorna vimlade av människor.
Stellan hörde inte mycket på vad han sade mera än rektorsförhör klockan nio, omedelbart efter sista morgonlektionen. De båda fosterbröderna använde rasten mellan de båda morgontimmarna att komma överens om vad de skulle säga. Nu var Stellan den fåordige. Kalle visade sig åter som vanligt överlägsen, full av planer. Nu ska vi komma överens om att du säger att ja räddade dig. Ja visst.
Dagens Ord
Andra Tittar