Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
En stund efter utbrast han plötsligt: »Hör det är sant dina anteckningar? Dem har du väl nu packat upp?» »De ligga i bokskåpet, ja.» »Du lofvade en gång att jag skulle få läsa dem?» »Det får du gerna. Vi kunna taga dem fram efter teet...» »Ja tack! Är der mycket?» »Hela luntor Jag kunde vara ensam i långa tider. Ett tu tre kom reslusten på. Då for han upp din far och sade: 'Jag hatar muséet!
Så vida den ej stälde sig till didaktikens och religionens tjenst, var den en öfverloppsgerning, om hvars oskadlighet det kunde vara tu tal.
Williams besök blefvo efterhand kortare än vanligt; han kom hvarje dag, men han hade fått en elak vana att se på klockan; det hade han aldrig brukat förr. Han berättade sjelf, att han skulle träffa någon; och modern visste hvem denna någon var. Han talade också om deras promenader på tu man hand: »Jag tycker om tösen.
Sedan vi avhandlat saken på allvar, kommo vi överens om att han måste flytta till ett annat ställe, och att vi på tu man hand skulle intaga vår middag på ett värdshus, som de andra ej kände till, så att ej bristen på vänner skulle beröva honom modet att göra färdig en annan duk för De oberoendes Salong.
Säg nu, goda frun, hon som är qvinfolk sjelf må väl förstå sig på hvad Eva hellre kunde önska sig. Frun såg på karlen och drog till med ett litet leende, ett sådant leende, som är så eget hos köpmän, då de få tag på en kund, som icke alls kan bedöma en varas värde, en kund, som kan och vill betala sju för tu, en kund, som de kunna lura, om de vilja. Skall det bli till julklapp åt hustrun?
En afton strax efter sutto de tu inne i Axels rum och pratade, det vill säga herr Axel talade och Mari hörde mest på. De hade ett fotografialbum framför sig och betraktade porträtt, och bland dem fäste sig flickan huvudsakligen vid sin väns syster. Och hur hon vände bladen kom hon alltid tillbaka till henne.
Ja, tag oss upp på lasset, inte väga vi mycket! Han stannade och såg leende på oss. Månntro ni skulle hållas där uppe? Det göra vi nog. Nå stig opp då och försök. Vi klängde upp ett, tu, tre, och sutto sedan uppspetade i höjden, ofvanpå vedträna, nöjda och belåtna. Himmel, hvad det var roligt! Skola vi åka så här genom staden? Ja, låt oss göra det! Nej, men tror ni vi våga? frågade Anna.
Då gick det oss som de flesta andra. Huvudstadslivet tog oss, kastade oss in i sin jäktande virvel och knappade in på den tid, då vi alla kunde leva med varandra och känna oss som ett. Borta voro min hustrus och mina långa förtroliga samtal på tu man hand, borta det muntra samlivet med barnen.
Men det kan hända, att det dröjer länge, innan vi nästa gång äro på tu man hand. Ja. De växlade ännu några ord. Det var en torr öfverenskommelse, det föreföll henne som ett öde. Hon gick in i sitt sofrum och stängde dörren efter sig. Därinne var persiennen nedfälld, men gaslyktorna sände ett strimmigt ljus in genom spjälorna. Han stod vid hennes bädd, med hennes hand i sin.
Du skall bli kungens hirdman. Jag är inte vid märket än. Dit kommer du aldrig. Tror du det också? Du slöt ju upp att växa för tu år sen. Jag blir aldrig längre? Längst är lång nog. Längst? Ja, du är längst. Ån tog sig på huvet. Du är den starkaste också. Varför har du inte sagt det förr? Jag visste det inte. Nej inte jag heller. Draken blev rodd ut ur fjorden för att komma till väder.
Dagens Ord
Andra Tittar