Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
De unga tu stego upp, tackade gubben för hans meddelsamhet och begåfvo sig åstad. Så fort de nått stigen, sågo de ännu en gång tillbaka på det åldriga huset och dess ålderstigne egare, som alltjämt stod på trappan med sitt långa gråa hår viftande för vinden, lutande och fallfärdig liksom byggnaden, omyndig och hjälplös som ett öfvergifvet barn.
Då ville några fariséer snärja honom och trädde fram till honom och sade: »Är det lovligt att skilja sig från sin hustru av vilken orsak som helst?» Men han svarade och sade: »Haven I icke läst att Skaparen redan i begynnelsen 'gjorde dem till man och kvinna' och sade: 'Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de tu skola varda ett kött'? Så äro de icke mer två, utan ett kött.
»Var inte ledsen», sade assessorn, »jag menar väl med er, ni behöfver icke försvara er eller tänka att jag vill er illa.» »Försvara mig ... hvad han pratar», hviskade hon, »ser han inte att jag har tröjan på, tror han jag vill rifva kronans kläder i tu, ånej jag försvarar mig inte. Han kan slå till, om han vill.»
Och nu har jag ett barn, som kostat hustru min mycket. Och jag har varit ett nöt, och jag har suddat bort mina penningar. Men jag skall icke göra så mer. Och hon ska ha det bra. Och hon ska ha sådant der lyx. Jaa, lyx ska hon ha! Adjöös! Svaga själar. Frieriet. Jaa, det är inte tu tal om den saken, Sakari skall ha flickan!
Odrägliga barnungar, mumlade patronen jemt sjukdomar och bråk med läkare, medikamenter och sköterskor! Det är alldeles förbannadt att man aldrig kan få vara i fred. Eh bien, Claire, qu'as tu? Clara låg i sin lilla jernsäng och kastade sig af och an. Hennes ögon voro feberaktiga, de magra, bara armarne slängde hon omkring än på täcket och än öfver hufvudet.
Vid middagsbordet, där öfversten kort därpå befann sig på tu man hand med sin medhjälpare, hade han tillfälle att ostörd uttömma hela floden af sin bittra vältalighet på denne. Herr Gåsevinge satt emellertid helt lugn, höjde blott då och då på axlarna som sjöfågeln under ett hällregn och väntade åter på solskenet. Detta blef icke heller länge borta.
Dagens Ord
Andra Tittar