Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 oktober 2025
»Höll hon af dig?» frågade modern i en ton af medkänsla. »Åhja ibland när jag hade pengar». Men i sjelfva tonfallet låg der något försonande; der fans ingen bitterhet och intet hån. För Alma Hagberg var denna tid som en dröm.
Den unge mannen, som med en smeksam ton sagt alla dessa artigheter, slog sig ned i en af fåtöljerna. Malin skakade sitt hufvud, men svarade ej. Hon fortsatte att envist stirra ut med kikarn för ögonen. Men Malin, hvarför ser du ej på mig i dag? Jag är ju här ute endast en dag öfver, var nu älskvärd, vackra syster! Du bara ser ut åt staden. Hvem väntar du? Är det Oskar som är den lycklige?
Jag hade väl lust att veta vem som tager sig en sådan myndighet mot kunglig majestäts och kronans folk, genmälde nu lansknektarnas anförare i en ton som skulle vara hotande, men som förrådde en oangenäm överraskning. Jo, jag känner dig jag, din långbente, livländske ulv; jag vet var du lärt dig sådana seder mot folket. Du slåss icke illa i hederlig strid, men hemma har du vuxit upp vid slavpisken.
Gud förlåte mina synder, tog Rundqvist om på samma ton, men nu står jag inte ut längre, utan jag får lov att gå och se efter vad de ha för sig. I detsamma kommer Carlsson med gumman ut i förstudörren och medför den sökta härven.
Der är fem rum, och de två på nedra botten ämnar jag hyra ut. Nu skall jag gå på ett annonskontor och annonsera efter språklektioner. Det kan väl inte vara så svårt att få något arbete.» »Få se», svarade han i skeptisk ton. »Men om det inte skulle lyckas är ju ingen olycka skedd.» »Nej. I nödfall kunde jag väl lefva af min lifränta, men jag är alltför van vid arbete för att kunna trifvas utan.»
Hon satt inhukad under en njuponbuske, der kunde man icke finna henne. Hon hade hela tiden lyssnat, utan att förlora en ton. Genomvåt och darrande af köld var hon dock öfverlycklig. Hon hade roat sig riktigt bra!
Och en adjutant i flottans uniform hoppade i land, hälsade artigt och inbjöd pastorn att deltaga i frukosten ombord, vilken skulle föregå jakten, vilken ej skulle öppnas före klockan fyra, då älgen gick ur sitt stånd. Skollärarn, som trodde det var prinsen, gav ton, och på en gång stämdes upp något, liknande en sång.
Han sade detta med sådan ton, att den okända vände sig om. Låt mig veta, vad du heter, sade gossen och tog hennes hand. Du är nyfiken. Nej, jag bryr mig icke om ditt namn, om du endast vill säga mig, varifrån du är, och varför vi aldrig mer skola se varandra. Jag heter Singoalla, är kommen fjärran från och stannar ej å någon ort. Och vi träffas då aldrig mer? Vad bryr du dig om mig?
Notarien, som brukade spela med i Mazérska kvartetten, blev ursinnig och gav L. hårda ord hela kvällen. Till slut utbrast han med den mest överlägsna ton: Hör nu, vågmästare! stoppa herrn sin pipa i säcken och knyt väl igen. Herrn skulle aldrig ha kommit sina läppar vid en flöjt, ty herrn har ju varken öra eller begrepp om takt! L. satt mållös.
Hon stannade vid en gammal mossbevuxen tall, klappade honom kärligt och sjöng nu i en annan ton: Och när jag står brud, så är jag så fin i pärlor och skrud, som gyllande skrin, och då säger prästen amen. Men tallen i skog min fästeman är, han tager mig nog, han har mig så kär, och nu säger berget amen.
Dagens Ord
Andra Tittar