Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 24 juni 2025


Johan tålde icke poesi. Det var tillgjordt, osant, tyckte han. Menskorna talade icke det viset och tänkte sällan der vackra saker. Men nu anmodades han skrifva i Fannys album en vers. Det kan du väl svänga till, sa vännen. Johan satt uppe om nätterna, men fick aldrig mer än de två första raderna, och för öfrigt visste han ej hvad det skulle innehålla.

Och Kajsa lofvade sig sjelf att aldrig tråka ut sin dotter med »förmaningar» eller »predikningar», som hon visste att Nadja icke tålde. Och aldrig skulle hon nämna ett ord om det förflutna och de ungdomsdårskaper Nadja begått. Allt skulle sakta och behagligt. Allt som inlagdt i mjuk, lös bomull. Dämpadt höstsolsken inne i det lilla rummet.

Minst tålde riddaren hans ögon; detta visste Sorgbarn och såg honom därför sällan i ansiktet. För att undvika sin påtvungne tjänare vistades riddaren mer än vanligt i skog och mark; han jagade, fiskade, besökte underhavande och tillsåg deras arbeten åker och äng.

Ty hon var svartsjuk om den lille, att hon icke tålde någon annan, vilken han bad om hjälp, eller som gav honom sådan. Och det var först, när hon märkte, att krafterna icke längre stodo henne bi, som hon med tårar i ögonen gav sitt bifall och böjde sig för det oundvikliga.

»Antagligen har vännen Gyllenkula kommit in till Lyngsö med 'Bianca', och jag har kommit ombord till dem och fått ett par groggar mer än jag tålde», resonerade han. Han trevade omkring sig och fick tag i ankaret.

Drängen satt och rullade mössan och passade vindkasten, hur han skulle ställa sina segel, för det var alldeles tydligt, att han beslutat sig för att stå väl med vederbörande, men som han inte visste ännu, om gumman var av den sorten som tålde att man pratade, vågade han inte slå opp språklådan med detsamma, förrän han hade hört var landet låg.

Hon hade älskat sitt vis, älskat denne otymplige, vanvårdade, olycklige, som aldrig förr hade sett en solstråle i sitt lifs mörker förr än hon öppnat fönstren vid gafvel och låtit Guds sol inströmma i detta andliga fängelse. Men han tålde icke vid lyckan. Icke solskenet. Det bländade. Han fick solstygn. Och han dog. Pastorn spilde icke många ord den döde.

Pappa hade nu sina fyratiofem år nacken, hade lagt hullet, skaffat sig isterhaka och helskägg samt mist håret midt hufvudet. Han var det goda lynnet personifieradt, tålde allt, urskuldade allt, och spelade evangeliets roll i hemmet lika konsekvent som »stackars mamma» spelade lagens. Sjutton års äktenskap hade dock icke tagit hårdt henne.

Hon ämnade aldrig mera begagna den, hon tålde ej mera se det otyget, som haft dålig tur med sig. Hon höll sig troget hemma långa tider därefter. Många baler hade gått förbi. Hvarje gång väntade hon att höra att man saknat henne, men förgäfves. Ingen kom till henne, och om hon någon gång råkade träffa sina gamla bekanta, behandlade de henne påfallande kyligt och afvisande.

Han upptäcktes ha varit rallebuse och bibelsjåare, bortkörd från tre platser, rymd en gång med bestämdhet, till tings för slagsmål enligt obestyrkt uppgift. Allt detta fick madam Flod i näsan, men lågan var tänd en gång, och med utsikten till änkeståndets upphörande tycktes gumman kvickna till, leva opp och skinn näsan, hon tålde både vått och torrt.

Dagens Ord

armar

Andra Tittar