Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 9 juli 2025


Mjösen med omgifningar var sig lik, Skidbladner likaså och blåsten äfven, att vi höllo oss stilla i matsalongen och blefvo föremål för en med visitkort, högre titel och dito ålder begåfvad ungherres, i den mest smickrande uppmärksamhet förklädda, nyfikenhet.

uppmanar jag nu framför allt därtill att man bedja, åkalla, anropa och tacka Gud för alla människor, för konungar och all överhet, att vi kunna föra ett lugnt och stilla liv, ett i allo fromt och värdigt sätt. Sådant är gott och välbehagligt inför Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen.

Hur det sved i mammas hjärta, medan hennes hand gled ömt öfver denna grånande ragg! Skall du aldrig ro stackars mitt barn! Ro och lycka; stillhet i ditt sinne. En stilla, djup sorg. Icke öfver mig, men öfver honom.

Men boet var godt att ha. Vi ta' det igen, vi ta' det igen. Sol och vår. Intet nödår. Sol och vår!" olika dialekt och i olika melodier klingade från små fågelstrupar, "sol och vår", bo och ungar"! Långt, långt inne i skogen hördes det. Barnen lågo stilla och lyssnade. De hörde huru orren spelade, och visste väl huru lustig han såg ut, när han till spelet dansade rundt, rundt.

Dock en stund fördrar jag väl än att lefva; Jag begär den stunden för din skull, kung! Dröj med hämnden, tills ett vittne kommer, Som förhöjer din segers glans. Dröj, tills Hjalmar kommer, sin faders ära; Ej blir väntan lång, han är fjärran ej." han talte, och han teg och sträckte Handen stilla mot hafvets rymd, Och i jubel stormade Fjalars skara: "Gauthiods drakar närma sig, Hjalmar syns!"

Vet jag dock knappt, hur jag bäst skall beskrifva den dejliga flickan, När hon bland ynglingar dväljs och ömsom talar och tiger; Som ett vårmoln hvilar sin glans bland träden kullen, Buskarne fröjdas och björkarne stå i stilla förundran, Skådande morgonens prakt och det rosenfärgade molnet, Tills ur sitt sköte det sänder en fläkt; svikta de späda Grenarnes skott, och de krusiga löfven skälfva af vällust; Mindre bäfvar också ej gossen, Hedda han åhör."

Verklighetssinne och fantasi, en stilla ironi och en försynt känslighet ge i Tandrups böcker sin färg åt idéen, och åt berättelsen i hvilken den förverkligar sig. [E. F. Benson: Osbornes . Öfvers. af H. Flygare. P.

De enfaldige skola besitta Riket, det är Raabes öfvertygelse, för de trohjärtade blommar den sanna lyckan. Ju djupare vi försänka oss i den hjärtats stilla värld, där from enfald och salig själfförnekelse regera, dess mera förverkliga vi af sanningen, och dess rikare blir vår belöning.

"Sablar!" skrek jag till och förde handen mot byxfickan. "Jag har glömt min portmonnä." "Det gör ingenting", sade Karlson älskvärt. "Jag har en hel del pengar mig, att jag kan lägga ut." "Tack", sade jag. "Du får igen pengarna i morgon." Men i mitt stilla sinne tänkte jag: "Du får aldrig igen dem." I detsamma kom jag att föra handen till västfickan, och det klack till i mig.

Sven stod och blundade och tuggade med läpparna. Vi ha viktigare ärenden, sade han. Återvänd till ert skepp, Ulvungar. Era svärd äro ännu törstiga och klirra i skidorna, och dröja ni för länge här, kunna ni inte hålla dem stilla. Det är sändemännen från min svåger Inge, som nu skola stiga upp, och jag ser, hur de redan kasta av sig sina varma pälsar.

Dagens Ord

åtnjöt

Andra Tittar