United States or Somalia ? Vote for the TOP Country of the Week !
För oss ännu hon blommar, Fast ren och skär ej mer; Höst, vinter, vår och sommar Sitt goda hon oss ger. Välsignelse af nåder, O Gud, åt henne gif, Att hon den ock förråder Mot allt, som här fått lif. Gjut saft i blad och knoppar, Gif blomstring, färg och fröjd, Låt regn i blida droppar Uppfriska dal och höjd!
»En knopp, välsigna mig, en knopp, en verklig, lefvande, ordentlig blomknopp! Sa' jag inte, att jag hela natten drömt om eldsvåda och hvita hästar! Där ha vi det! En knopp, en knopp, Bina, din hexa, vet hon hva' det betyder, den blommar hvart femtionde år, hon! hvart femtionde år!
Till mig. Jag känner denna stil! O Gud! Jag anar hvad den innehåller. DANIEL HJORT. Sigrid! Han älskar henne. Blommar här hans lycka, tyst, okänd som jag kom, jag går att dö. Ni här! Ni skrifvit detta? Stanna! Tyst! Hvad är som gifvit skäl till detta steg af er mot Stålarms dotter? DANIEL HJORT. Är det Sigrid, som talar så? O, nej, det är ej möjligt!
Sin aflidne mans syskon kunde hon icke fördraga, själf hade hon inga närmare anhöriga, och genom sitt giftermål hade hon kommit bort från hela sin forna umgängeskrets. Aldrig tycks det ha fallit henne in att pröfva lyckan i ett nytt äktenskap. Agaven blommar en enda gång och vissnar sedan, fast de taggiga och styfva bladen sedan länge spöka ofvan jord i lifvets färger.
"Min hembygds sjö du är klar, min hembygds strand du är vacker; säg mig du klara sjö, säg mig du vackra strand, hvad längtar jag, hvad söker min själ? Hvarför söker jag att i sången uttala hvad som blommar i mitt inre; det är ju ändå ett intet mot den fägring, som här blommar omkring mig".
Se upp nu, Schana, och stå inte där och se fånig ut, utan när du vid dina sjutti år får en friare, om han också är skröplig, så pass på! Nu slår den ut, nu, hör hur det smäller! Så vacker, herre Gud, så vacker! Se, så hvit, och känn så den doftar! Tänk, tänk, den blommar efter femti år, och så hvit, så grann, så fin!» »Den blommar efter femti år», upprepade kamrern, »så hvit och grann och fin!
Säg, Kristiana, om ni vill komma till mig, när jag snart måste bort? Eller förr, säg att ni inte mer vill öfverge mig!» »Den vissnar igen om en half timme, pass nu på allesammans!» Frun öppnade dörren till köket och bjöd vaktmästaren in med gamla Bina. »Kom och se, den här blommar blott hvart femtionde år, men är då så vacker som världens skönaste ros, se, se!»
Bröt jag dig, jag skulle ge dig, Gaf jag dig, jag skulle säga: "Nära drifvans kant, o flicka, Växte vårens första blomma, Som vid isen af ditt hjärta Blommar opp min trogna kärlek, Bäfvande för vinterkylan, Men ej kväfd af den, ej skördad." Flickan satt en sommarafton, Speglande sig själf i källan: "Gode Gud, hvad jag är vacker!
Men om nu konstnären kan fånga den framspirande äkta individualiteten i någon punkt af dess utveckling och fängsla den vid duken, marmorn, tonen eller ordet, så ger han åt evigheten en skapelse, som väl alltid blommar, men aldrig förblommar, som alltid pekar mot en högre förklaring, men aldrig blir ofullkomlig i sin.
De enfaldige skola besitta Riket, det är Raabes öfvertygelse, för de trohjärtade blommar den sanna lyckan. Ju djupare vi försänka oss i den hjärtats stilla värld, där from enfald och salig själfförnekelse regera, dess mera förverkliga vi af sanningen, och dess rikare blir vår belöning.
Dagens Ord
Andra Tittar