United States or Aruba ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och därmed slöt han till ögonen ... jag lade handen hans hjärta, handen blev blodig... kulan hade funnit rätta stället... Stål var min bäste vän; jag tyckte sedan, att det var tomt och ödsligt i ledet, där jag ej längre hade honom bredvid mig, ty vi voro, han och jag, som gamla hästar, som länge dragit ihop.

Lagman Algot, som skyndat i förväg till Ramundeboda för att möta konungen, var den enda, som satt upprätt och vaken. Med fingret ritade han upp i gräset traktens skogar och vattendrag, men Valdemar slöt ögonen. Vad brydde det honom att giva akt kullar och kärr och ställa upp bönder och lysa som härförare. Vad betydde medgång eller otur för honom mot att ströva kring som en fri människa!

Hurtig lek det skulle bli, Fieandt stoppade uti, Pröfvade sin dagg mot klacken Och begynte strax attacken. Sexton timmar höll han ut, fick gubben stryk till slut, Måste dra sin trupp ur flamman Och ge djäfvulen alltsamman. Det förtäljs om honom , Att han rakt slöt opp att slå, Tryckte djupt sin hatt pannan Och blef spak som trots en annan.

Jag hade ju också tagit mig en grundlig lur gillet. Alltså lade jag mig till ro dynan och slöt ögonen, men jag hörde hvartenda ord, de sade. Och jag tror, att om jag blefve hundra år, skulle de aldrig ur mitt minne. Nu ska du öppna ditt hjärta! sa mor. Litet har jag ju reda , jag som alla andra gamla, och lite har jag gissat mig till. Du vet, att hvad du säger kommer inte längre.

Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden hans domar. Han tänker evinnerligen sitt förbund, intill tusen släkten vad han har stadgat, det förbund han slöt med Abraham och sin ed till Isak.

Femvåningshuset stod kvar en efter amerikanska förhållanden ovanligt lång tid. Det stod kvar ännu, när Karl August Johansson i år slöt sina ögon. Sannerligen, man kommer att tänka det gamla skriftordet: om Herren inte bygger huset, arbeta de arbetare fåfängt!

Och hon slöt den ännu hårdare och ju hårdare hon slöt den, desto behagligare kände hon sin makt över gossen. Men Basilius lät icke höra någon klagan och följde henne utan motstånd. de kommit upp vinden, drog hon honom med sig in bland bjälkarna vid takfästet. Hon satte sig en bjälke, ställde gossen framför sig. Du är väl int' nå't rädd nu heller? frågade hon.

Den grofva drägten formade sig kring henne mer luftigt än en danserskas gaz, och glömmande sina bekymmer drömde fadren bort mången stund, i glad beundran, blickande den sköna dansen. Från Rosas sinne var hvarje bekymmer utplånadt, hon kände blott att hon lefde, att hon njöt, i sorg, i glädje, i hänryckning, i stilla frid, och en tår dallrade ofta i hennes öga, hon slöt sin dans.

Dessa vinläglar, som voro nya, när vi fyllde dem, se, de äro nu sönderspruckna. Och dessa kläder och skor som vi hava oss hava blivit utslitna under vår mycket långa resa togo männen av deras reskost, men rådfrågade icke HERRENS mun. Och Josua tillförsäkrade dem fred och slöt ett förbund med dem, att de skulle leva; och menighetens hövdingar gåvo dem sin ed.

Jag hade velat strida vid din sida med den andra knifven, men kan ej mer". Och hon slöt sina ögon, och jag såg att hon dog, och jag hade velat stöta knifven i mitt bröst, men jag ville ej lemna Det röda Hallonets lik åt fienderna. Jag tog det min arm, afskar mina band och nedstötte hvar och en som nalkades under det jag bar henne bort.