United States or Namibia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Då jag hunnit ett stycke fram, hörde jag den gamle då och då yttra ett sakta ljud af missnöje, och då jag slutat, såg jag honom stiga opp och med häftighet gå några hvarf fram och åter i den trånga kammaren, tills han sluteligen satte sig ned och liksom tröstad sade: "Låt det vara skrifvet.
Och han öppnade pärleporten och förde gossen under jubelsånger fram till Guds tron. Där satt Herren själf med en stor bok uppslagen framför sig. I den boken stod den lille gossens namn skrifvet tillika med många, många andra. Och alla som fått sina namn tecknade där, de hafva rättighet att ärfva himmelens salighet.
Huru en dylik begränsning kan åstadkommas, derom lär, efter allt hvad på de båda sista åren i ämnet blifvit taladt och skrifvet, knapt någon bildad person i vårt land vara alldeles okunnig, ehuru visserligen föga är vunnet, så länge ej kännedomen härom fått tränga ned äfven till de obildade.
Men rörande den stora skökan är det godt, att vi ej behöfva sväfva i okunnighet om, hvad som dermed menas. Hon förklaras nemligen vara en stad "den stora staden Babylon," 17:18; 18:2. Det är alltid tryggast att blifva vid det, som är skrifvet.
Han kunde icke neka sig nöjet att presentera den åt styfmodern. Gåfvan mottogs icke med välbehag. Hon var stukad. Men hon gaf sig icke en tum. Guds ord skall vara skrifvet i hjertat och icke på papperet! sade hon. Det var icke illa sagdt, men Johan såg att hon var högfärdig. Hon trodde sig vara längre på helgelsens väg och redan ett Guds barn. Kapplöpningen börjar, och Johan går på konventiklar.
Som svar på denna epistel fick William ett bref skrifvet med blyertspenna. Det började: »Men min bäste herr »William Zimmermann! Ni är ju en rent »idealisk idiot». Jag lånar uttrycket ur Er egen teaterkritik. Det förefaller mig ytterst slående. » För öfrigt underrättade hon om att hon för tillfället var sängliggande sjuk och funderade på att resa till Stockholm för att undergå läkarebehandling.
»Du skall aldrig försöka inbilla mig att detta bara är skrifvet för ditt eget minne. Dertill är det alldeles för samvetsgrannt utfördt. För hvem berättade du?» »För din far.» »Läste han dina anteckningar?» »Ja. Alltid. Det var derför jag kom att göra mig så mån om dem. Han hade ett begär att uppsuga och tillegna sig allt och det var som hade han icke nog af att vara på ett ställe af jordklotet.
Svaret kom och var en stor missräkning. Det var kort och tomt föreföll nästan skrifvet med ängslig försigtighet. Han föresatte sig att det skulle dröja innan han nästa gång lät henne höra af sig och han höll sin föresats ståndaktigt i tre dagar. Så satte han sig ner och skref ett lika långt och omedelbart bref.
Der står det allt hvad jag skulle vilja säga 'står som skrifvet i blod', som det heter i den gamla romanstilen. Men här passar uttrycket verkligen». »Hvad är det för en bok?» »En norsk naturligtvis! Vi få ju allting från Norge numera. Det är förbannadt att vi ingenting kunna göra sjelfva... För resten har denhär redan fått sin stora utmärkelse: den är konfiskerad.
Visserligen kände han moster Lotta, ty hans ögon öfverfara hela jorden och han vet allting. Han hade ock denna sin tjänarinnas namn skrifvet i den stora boken, som kallas lifvets bok. Men han visste ock, att det skulle fröjda den lille gossen att få berätta litet om sin gamla vän, och därför frågade han.