Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 september 2025
Strax blev det tydligare, och snart tydligt nog. Det var ungarna, som skreko. Mormora! skreko de. Mormora! Från Basse, den äldste, tretton år fyllda, till Lasse, den minste, om två, taktfast, envist, klangfyllt: Mormora! Mormora! Mor i Sutre rodnade som en ung flicka. Hon drog hastigt ned kjolarna, stack fötterna in i fållen, krängde sig fast vid stöttan.
Kisse sof, och hvilade dödsskrämda nerver och nästan ur led vridna lemmar. Uf och uggla tutade och skreko gällt ko-hu-u, och klä-hvitt i bergen, som afspeglades i isen, så den blef kolsvart inemot stranden. Men ute på sjön glänste isen röd, gul, grön, alltsom norrskensflammorna öfver himmelen speglade sig i dess glänsande yta.
Ja, ett är då säkert, sade hon. Man skulle aldrig ha barn. De är bara till besvär. Men när Abraham lade sin blöta nos mot hennes kind, blev hon mild igen, dansade polka med Abraham och lät pojkarna arbeta bäst de kunde. Plötsligt hoppade en stor råtta upp ur bäcken, skumpade långsamt och värdigt över gatan och försvann i en källarglugg. Pojkarna skreko, hundarna skällde och sleto i banden.
Samuli tyckte i början, att det verkligen liknade sång, men så påminte det honom om kattorna vid Torparbacken, då de skreko i hunger. Publikum skrattade, några sjöngo med, endast några trötta stackare gäspade åt alltihop. Andra numret intresserade allmännare. Der kom något in på fyra ben, ett stort djur i hvita fällar.
Genast rusade de efter dem och hunno snart fatt dem. De skreko och ropade om varandra, somliga förargade, andra rörda, åter andra skrattande. Men gubben sa: Nu gå vi till skogstorpet. Ska I inte unna oss det heller? Pass mante! svarade kopparslagarn. Vi ha ord och avtal med grevinnan och det blir ingen ändring.
Men om så vore, varför skreko då människorna emot, när någon ville tro Guds egna ord, att det icke fanns en ren, att det icke fanns något kärnfriskt, något sunt?
Rundqvist och Norman kravlade sig emellertid i land, skreko och hojtade åt kamraterna att komma efter, men Floden svarade endast med att vifta med handen till adjö och pekade söderut i fjärden, där prästgården låg.
Måsarna på strömmen skreko och larmade, seglade i vida kretsar fram och åter över vattnet, tindrande vita, sköto pilsnabbt ned mot vattenbrynet som lysande stjärnfall mitt på dagen och stego åter upp med något sprattlande och blankt i näbben.
Rapp såg sig högtidligt, triumferande omkring. Damerna skreko till och ryste. Och det där flyttade sig på väggen jämt jämt upp och ned riktigt dansade framför mig... Här kunde Junot icke bärga sig längre. Han brast ut i gapskratt. Eugène och de andra stämde
Nej, vi skola leka menniskor , och Bertha slog sig på knäet med stolt sjelfkänsla. Ned med snörlifven! Ned med de långa kjolarne! Lefve friheten! Ja, må hvar och en kläda sig så, som hon anser det bäst, utan att göra som alla andra, utbrast Bella enthusiastiskt. Bravo! skreko flickorna. Hvad är detta för slag? sade Bertha och låtsade bestört bulta Siri i ryggen.
Dagens Ord
Andra Tittar