Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 maj 2025
Han gav Spöqvist en blick av hemligt förstånd, varvid denne steg upp och talade som följer: Bror Brackander, jag förstår icke, huru du med lugnt sinne kan fördraga en dylik otacksamhet och uppstudsighet.
Antingen nu Linas berättelse rört opp Carlssons sinne och skakat om minnena, så de kommit i oordning, eller han så livligt önskat sig i ölutkörarns kläder, att han satt sig in i dennes angenäma ställning som värd, förväxlat sig med den hummerätande okände, druckit fästmannens porter och ätit Linas champinjoner, nog av, han framställde sakförhållandet för gumman som han gjorde och med åsyftad verkan, vilket var huvudsaken.
»Du har ett hårdt sinne, Lena, har du inte ångrat annat än det, så... Men sitt nu stilla och maka åt dig, så sätter jag mig bredvid dig tala om hur det har gått för dig, du ser nu själf jag kommer som din vän.» »Tänk! Herrn sitter bredvid Lena, herrn gör sig så gemen, att han talar till en usling liksom till en annan människa, herrn, som ä' så hög! Herre Gud, att jag sku' upplefva det!»
Aldrig gå de ur mitt sinne, Ur mitt minne plånas aldrig Dessa hulda, ljufva dagar, Då jag sjöng, ett barn till ålder, Kvittrade som liten flicka Med den muntra fågelns glädje, Lärkans glädje, som med vingen Nära molnens barm i höjden Fri och lätt och sorglös leker.
Sergeanten befallde fram bäggedera; och kyrkoherden, ur stånd att avgöra företrädet, drack ur bägge två; han slutade med den varmaste och gästfriaste inbjudning till den unga militären, att hälsa på i Ulricehamn och Timmelhed, för att taga sin skada igen. Sergeanten bugade sig, betalade det rekvirerade, och sprang upp på däck igen, med muntert sinne.
En blott finnes där än, i sitt barnsliga sinne beständigt Färdig att glädjas och le, den vänliga fröken Augusta. Leende säges hon gå som en ängel emellan de andra, Skämta ibland och trösta ibland och förlika och lugna, När af sorger ett moln sig skockat och hotar att storma.
Det var bara att öppna fönstret och vissla en given signal ut på gården. Och så kom Stellan. Axel Ahlberg gick det också att efter vederbörlig stimulus driva fram till spelbordet. Av skäl, på vilka vi senare skola få en förklaring, hade Axel intet som helst sinne vare sig för hasard eller priffe. Men den respekt, han hyste för Josef, var i allmänhet tillräcklig att tvinga honom ned på stolen.
Ty det är såsom jag ofta har sagt eder och nu åter måste säga under tårar: många vandra såsom fiender till Kristi kors, och deras ände är fördärv; de hava buken till sin Gud och söka sin ära i det som är deras skam, och deras sinne är vänt till det som hör jorden till.
Dagens Ord
Andra Tittar