Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 6 oktober 2025


O, själfva fröjden, som lyfter andras sinne mot skyn, är för tung för hennes, den minsta dryck ur naturens hälsobägare upplöser hennes väsende. Mattad, nästan vanmäktig, har hon blifvit återförd sitt rum. Huru skall allt detta slutas? Den 17 april. Blommor redan! Ett glas med sippor står Rosas bord.

Natt, drifvan genomvakad, stjärnenatt vid Tavasthus, Än, sen många år förflutit, står du för mitt sinne ljus, Fast vår trohet blef besviken, fast vårt hopp blef slaget kull, Fast vår seger blef en dröm blott för en hjärtlös veklings skull.

Men i sitt stilla sinne svor häradshövdingen en helig ed att han aldrig i sitt lif blefve han än hundra år skulle föra sin hustru ut äfventyr till hafsklippor, bebodda af halfciviliserade människor, nej, icke om han visste att han där ute bland dessa vilda klippholmar kunde finna själfva lycksalighetens ö! Nej, aldrig, aldrig mera!

Fanns min ö ett sinne, där ädel grodd Sin växt, sin trefnad funne, o, som frön därtill Jag ville stycken af mitt eget hjärta Och med min blod dem vattna. Kärlek! Trohet! Dock, Jag, äfven jag skall finna er, jag vilja har, Har ingen, som jag fruktar mer, och jag är kung. afstånd ut till sjöss klippor och hällar. Vid stranden båtar och spillror af ett skepp.

Medan hon långsamt upprepade dessa ord och i sitt stilla sinne undrade, om detta 'salig' kunde tillämpas henne, rycktes dörren hastigt upp, och en liten flicka med lekande, bruna ögon och ett krusigt hår, som icke lät sig slätas ut af någon kam, rusade in och släpade en klumpig hundvalp efter sig.

Allt från den arla stund, hon upptäckte, att röda gumsen inte fanns i stallet och Daniel inte gästgivargården, hade dessa ungarna hängt efter henne som ettermyror efter en daggmask. De hade väl den ovanan eljest ock, men en knock med käppen där ryggraden slutar brukade vara tillfyllest. Icke i dag. Aningen om ett svart skälmstycke grydde i morans sinne. Hon ropade: Basse!

Det blev ingen riktig fart i samtalet, och Lydias blickar innehöllo mera missnöje än ömhet. Men ute i tamburen var det dödstyst. Minut efter minut gick, men inte ett ljud hördes. "Det måtte väl inte ha hänt barnen något", sade fru Söderberg ängsligt efter fem minuter och gick ut. Karl Anton följde med, i sitt stilla sinne önskande att det hänt dem ganska mycket. Men det hade det inte.

Varje sats småpipor kunde likna Pans syrinx, som väl var grundformen, men de stora i de framspringande hörntornen påminde om en vapensamling utan att likna den, och ornamentiken i förgyllt trä från förra århundradet, med snedkavlade snäckor och spiralformiga blommor som kineserna bruka, klippte genast av tanketråden, som ville binda ihop de olika lederna i detta virrvarr av former, i vilket ett mera bildat sinne än den unge handelsbetjäntens kunnat läsa hela instrumentets historia från den latinska hedningens vasspipa, genom den keltiske barbarens säckpipa, byzantinske kejsarens vattenorgel, med upphämtande vägen av minnen dunkla visserligen från medeltidskyrkans emporer, triforer, klocktorn, altarskåp, tabernakel; från sachsiska rokokoporslinet och första kejsardömets romerska vapensmak.

De blefvo henne ett dagligt sällskap och hjelpte till att utveckla och mogna hennes sinne. Hanna å sin sida, som aldrig haft någon förtrogen, aldrig känt sig omfattad af en väns tillgifvenhet, hängaf sig småningom allt motståndslösare åt det tröstande och ljufva i Bellas vänskap.

Jag föreslår derför, att vi dela oss i två partier och att hvar och en får taga med den hon helst vill. En förlägen tystnad uppstod. Man var i sitt sinne förargad öfver trasslet, men när det gälde att bryta kamratkretsen, kände sig alla litet illa till mods. Nej, vet ni hvad, flickor, begynte Hanna, inte dela vi oss af en futtig orsak!

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar