United States or Samoa ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han var alls ej ond av naturen, endast sorglös och lättsinnig, men han kände med sig, att inför den fara, som nu hotade, skulle han knappast tveka att begå snart sagt vad som helst, som kunde främja hans syften. Löjtnant Wolfgang Schnitler hade, vid tjugofem års ålder, äntligen blivit en man. För hans vän Cramer hade testamentet också sina obehagliga sidor.
Kinden höll han tryggt mot handen lutad, Armen åter fast mot bordets ände, Men hans öga såg åt sidan stundom, Höll sig ej med lugn i samma syfte: Ingen märkte detta af hans husfolk, Af de båda, som i pörtet voro, Ej hans fosterson, och ej hans dotter; Tysta, slutna af hvarandras armar, Hand i hand och hufvud sänkt mot hufvud, Suto de i sorglös frid vid muren.
Tänden ljus, låt lampor glimma! Snart strida vi, nu njuts en sorglös timma. Festlig upplysning. Tolfte scenen. Katri. Daniel Hjort. Fångvaktaren. FÅNGVAKTAREN. Hvart nu så upprörd, mäster Daniel? DANIEL HJORT. Du! Så! någon fins, som märker också mig, och denne är fångvaktarn, mannen från de här i hvalfven lefvande begrafna. En passlig man! Hvad vill du här?
Och Gideon drog upp på karavanvägen, öster om Noba och Jogbeha, och överföll hären, där den låg sorglös i sitt läger. Och Seba och Salmunna flydde, men han satte efter dem; och han tog de två midjanitiska konungarna Seba och Salmunna till fånga och skingrade hela hären.
Senare Olof Klaesson. STÅLARM. Ett bud har kommit i denna natt; igenom sorglös vakt det lyckats smyga hit. JOHAN FLEMING. Och detta bud? EBBA och JOHAN FLEMING. Olof Klaesson! OLOF KLAESSON. Ja tyvärr! EBBA FLEMING. Och krigshärns öde? OLOF KLAESSON. Spridd är den och slagen, och jag hardt när att bli tillfångatagen.
Säkert lätt, som en sådan sorglös, genomsjelfvisk natur måste göra. Tänk, att ega ett hem, som vore ens eget! Att omslutas af fyra väggar, hvilka begränsade en hel liten verld af trefnad och ömhet! Hon kom nästan ej ihåg att hon egt ett eget hem; det hade alltid förefallit henne som en bit ödemark, ända tills dödens frid ljutit sitt rörande, försonande skimmer deröfver.
Jag vill ännu Min säkerhet fördubbla, vill en pant Af ödet taga. Macduff, du skall dö, Att jag min fruktan kan beslå med lögn Och sorglös slumra in i stormens gap. Han gör sålunda mer för sin trygghet, än hvad beräkningen antyder vara nog.
Från Operabyggnaden ljödo hammarslag och grundläggarsång. Tomas drev omkring i människoströmmen, sorglös och utan mål. På Fredsgatan köpte han en knippa violer av en liten nigande och leende flicka. Därefter gick han in till Holländaren och köpte en stor, mahognybrun cigarr. Vart han vände sig såg han bekanta ansikten; alla människor voro ute.
Kommen fördes genast jag Ur husets förrum in i salen, där han satt Ibland förtrogna, efter långa irringar Omsider sorglös spisande vid eget bord. Straxt när han blef mig varse; bjöd han ställa fram En stol för mig invid hans sida, där jag sen Med rätter ymnigt fägnades och dunkelt vin.
En sorglös trånad dref mig mot den nejd, Ifrån hvars famn de milda ljuden kommo. Jag skyndade, som lyft af vingar, dit Och lyssnade, och lyssnade ånyo. Så kom jag till en park, där stam vid stam Mot ljusets pilar höjde gröna sköldar Och ingen fläkt af aftonvinden hann Den friska helgedomens svala skymning.
Dagens Ord
Andra Tittar