Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 26 oktober 2025


Jo, för i dag talade jag om för Emanuel alltihop om Kajsa och sa han: hon existerar inte. Vad mente han med det? Emanuel är dum, säger jag, han pratar mycket, som han inte förstår. Anna-Clara är tyst, men hon tänker. Dagen därpå, jag börjar tala om Kajsa, säger hon: Jag bryr mig inte om henne mer, för hon existerar inte hon finns inte ! Stackars Kajsa. gick det med henne.

Här sitter jag och pratar och jag, som var kommen för att fria Jag kunde nog se det, sade hon och nickade förnumstigt. Ingenjören är vådligt fin, ? frågade han en smula ansträngt. Hon nickade igen. Jo, om det är , att ingenjören vill, J. A. Broms hade ju en hel del att invända mot sin dotters val. Men Marie var van att sköta sig själv.

Nej , han har hittat andra sätt, ingen vet säkert utom en enda sak som värdinnan sett en gång han ger dom kaffe och svagdricka och sånt där, och vet man hur det är med småttingar, dom där pojkarna är bara fem och åtta år jag vet inte om jag kan tala om det men värdinnan kallar det tortyr vet du vad tortyr är? Är det farligt? Du pratar!

Hon tror allt hvad di säger... Hon har svagt hjärta, flickstackarn, och när en pratar tok med 'na, menar hon det ä' som prästens ord santGubbens hufvud började nu skaka, som om det suttit löst. »Ja», tillade han, »hon har svagt hufvud och svagt hjärta, men snäll ä' hon.

Hon är söt, att jag skulle kunna gifva henne mina ögon, om hon ville kyssa mig helst en enda gång. Det var dyrt för en kyss. Kan du inte pruta? Jag skulle till henne och säga: var snäll och kyss mig, skall ni en pepparkaka. Hvad du pratar! Men vänta, der kommer hon. En ung flicka i mörkblå klädning gick just förbi.

Han kommer upp som vanligt ett par gånger om dan och sitter och pratar. Han talar mest om gamla saker. Hur han släckte stora branden och om faster Mimmi och prosten Någon gång red Abraham ned i staden. Det såg festligt ut där inne, tyckte han. Flickorna buro vita dräkter. De gamla trädgårdarna väster om torget stodo i löv och blom. Fruarnas hattar satte nya, underbara blommor.

Och när det var gjort, kände han sig lugn att skrida till anfall. Pojkarne voro sjön, Rundqvist hade lagt sig, och flickorna hade slutat för dagen. Vad är det för prat, som går i socknen här och som jag får igen överallt? började han. Vad pratar man nu igen? frågade gumman. Å, det är det gamla, om att vi ska tänka att gifta oss. Asch, det ha vi hört nu länge.

Hans ögon skola skymmas av tårar, han skall icke fråga om den olycklige är en kättare, utan endast se, att han är en nödställd broder; han skall förbinda de sår, som I slagit, och bära den arme skuldrorna till sitt hus ... Prästen pratar omkull er, karlar, inföll Kyriaka med skarp röst. Hören I? Han påstår, att vi äro sämre än hedningar och samaritaner. Skola vi tåla sådant?

Tänker hon icke den glädje hennes moder skulle känna, om hon visste att hennes dotter skall uppnå den högsta jordiska lycka hon för henne kunnat drömma. Nej, Vali sitter dyster, tyst som en marmorbild. Omkring den sorgsna röres den gamla negrinnan Fatme. Hon pratar och vill roa den bedröfvade sköna. Hon prisar hennes fägring, hennes lycka.

Var ska'n ligg' om int' i storstuga? Vilken greve? frågade gästgivarn. Men nu försvann sväran hastigt i köket och mor kom till synes, het som ugnen hon lämnat. Hur i helsicke har kvinnan fått nys om greven, tänkte hon, är en i barndomen att en pratar bredvid mun? Valborg! ropade hon, upp i storstugan och lufta, om det ska vara. Rista bolstrarna och tag bort lavendeln.

Dagens Ord

halfmedveten

Andra Tittar