Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 oktober 2025
Jag såg på dig, du såg på Oihonna blott; Jag vissnade, du, säg, blommade du? Din läpp blef stum, ditt löje försvann, din kind Blef molnet lik, en dimma af tårar, En blodlös skugga gick du i dagens glans, En irrande fläkt på nattliga mon. Så kom en morgon ensam du åter, stal I ovan lek ur skimrande kogret, Oihonnas lösta koger, en uddhvass pil; Den gömde du blodig djupt i din barm.
HYLLOS. Hvar föll han, när och huru? För Apollos pil, Säg, eller såsom fiende för mänskohand? EUBULOS. Ve, han är död, mer vet jag ej. Med sådan sägn De kommit nyss tillbaka, kungens sändebud. HYLLOS. Så böj dig under höge gudars skickelse Och red hans grift och kalla dit hans hamn till ro, Ifall han obegrafven glöms i fjärran land. Det blir din gärd, den enda, honom ägnas kan.
Deras tunga är en mördande pil; vad den talar är svek. Med munnen tala de vänligt till sin nästa, men i hjärtat lägga de försåt för honom. Skulle jag icke för sådant hemsöka dem? säger HERREN. Skulle icke min själ hämnas på ett sådant folk som detta är? Över bergen vill jag gråta och sjunga sorgesång; jag vill höja klagosång över betesmarkerna i öknen.
Som en pil var han i väg till handelsmannen, sprang i kapp med vinden, sjöng och visslade. Det här tåget gick verkligen långsamt, han gitte inte öppna ögonen eller se efter i tidtabellen var han befann sig.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra. En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt. Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig. Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil. Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
Och han ryckte till sig bågen, spände honom, lade en pil till strängen och sköt. Men Singoalla hade redan försvunnit. Assim hade störtat fram, ryckt henne med sig och fört henne ur sikte. Därefter spände Assim sin båge och ilade tillbaka för att gälda skottet, men då var riddaren redan borta. När Assim återvände, satt Singoalla på den gröna mossan och stirrade framför sig.
Den vise Tjang-tschi-li skänkte mig sedermera åt Läkaren, och denne förde mig till ett underligt land, som heter England, och skänkte mig sen åt herrn här i huset, och så kom jag till detta besynnerliga land, der de en tid om året kläda öfver både gator och tak med hvitt tyg, såsom man ser der genom fönstret". Just bredvid den nickande chinesen låg en indiansk pil.
Sorgbarn satt bredvid henne, tyst, men önskade att få dö. Singoalla, sade Assim och böjde sig över henne. Vill du ej, att jag skall döda Erland? Jag har en giftig pil i mitt koger och riktar väl. Jag har rättighet att taga hans blod. Döda honom! sade Singoalla. Assim gick. Hans ögon lyste av fröjd. Även för honom fanns ett hopp. Men hans fröjd var kort. Singoalla ropade honom tillbaka. Han kom.
Plötsligt gjorde han en tvär vändning kring ett hörn och stack av som en pil nedåt en sidogata. Han beslöt att gå närmaste vägen hem. Han var trött. Han gick som i sömnen. En skräddare med ett par byxor över armen kom ut ur ett litet ärtgrönt trähus med gula fönsterluckor. Drömde han? Bruka skräddarna gå med byxor över armen om natten också?
HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta. Därför säger HERREN så om konungen i Assyrien: Han skall icke komma in i denna stad och icke skjuta någon pil ditin; han skall icke mot den föra fram någon sköld eller kasta upp någon vall mot den.
Dagens Ord
Andra Tittar