Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 12 juli 2025
Utanför din moders stuga Blomstra ängar, grönska lundar; Hvarje äng har silfverbäckar, Hvarje lund i sjöar speglas, Öfver alla skiner solen, Gjuter gifmildt gyllne dagen. Är du fattig, lilla älskling, Är så arm du, som man säger?
I min makt det stått att i strider offra Allt, hvad nu här mänskligt af lifvet gläds. Detta rike har jag kunnat härja, Ödelägga från gräns till gräns, Att ej vinden funnit ett löf att röra, Fjäriln ej en planta att hvila på. Nu, hvad ser du? Vidt, som ögat hinner, Lyser dagen på bruten bygd; Lundar stå, där ödsliga skogar stodo, Och, där rofdjur nästade, tjäll vid tjäll.
En växer, en försvagas, En stiger, en gör fall; Den dag, som är, förjagas Af den, som komma skall; Allt skiftar efter hand, Ja, själfva bergen gnagas Till stoft af tidens tand. Gå ut i sommarns lundar, Se, hur de fagra stå! Hvar finns, när vintern stundar, All denna fägring då? Ack, växling, oro, kif, När man det rätt begrundar, Är detta arma lif.
Skälfvande klang en sköld, Träffad å motsatt vägg, men pilen Darrade djupt bakom den i furans märg. Ej syntes för kämparne då Ett skott, likt detta, skjutet i nord. Men lugnt Fattade kungen hornet åter, Väldig i salen spordes hans röst på nytt: "Frid", sade han, "skydda jag vill. Förnimmen, Gauthiods söner, er konungs ed! Vidgade hyddor, sparda lundar, Tegar af guldax vare mig segrar nu.
När palmerna mogna I fädernevärlden, Då börjar du, trogna, Den fröjdfulla färden, Då lyfter du vingen Som fåglarna små; Väg visar dig ingen I villande blå; Du hittar ändå. Hur skön bland österns skyar Går dagen opp Och fyller fält och byar Med fröjd och hopp! Ur skog och lundar skalla Blott glädjeljud, Och luftens skaror alla Lofsjunga Gud.
Rodnande syntes hon där, i sin blyghet ljuf till förundran; Lik en strimma af sjön, som, af morgonstrålar begjuten, Smyger sig in och rodnar emellan skuggiga lundar, Sågs i sin fägring hon nu emellan de gamle i kammarn. Men af förtjusning greps den rike befallningsmans hjärta, Sinnet af värma mjuknade opp, och kärlekens sötma Blandades mild som honing i bloden och smekte hans ådror.
TEKMESSA. Gosse, för oss åter till mitt hem Och akta dig, så kärt du har vårt lif, att ej Din barnatunga yppar, hvad du här har sett! Utsikt mot lundar och odlade fält. Närmast på ena sidan en stel, i rännor splittrad klippvägg. Längre bort mot fonden Eubulos' hydda, skymtande bakom löfdungarna. EUBULOS. Än några tag med spaden, gosse!
De sade på ett för kvinnorna obegripligt språk, att Kastalia var vanhelgad, och bröto från ett gammalt lagerträd några kvistar, kysste dem och vandrade bort. De främmande männen voro från Rom. Romerska folket hade beslutit, att en skald vid namn Tasso skulle lagerkrönas på Kapitolium, och fastän lager växte i deras egna lundar, föredrogo de att hämta den från Parnassos.
Dagens Ord
Andra Tittar