Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 juli 2025
Och den mörke fortfor: 'Bröd har du fått i världen, men icke kärlek, och hugg och hårda ord, men icke undervisning. Lärd har du blifvit att förbanna din fader och vörda den, som krossat din moders hjärta. Vill du hämnas? Nådige herr lagman, kan jag nu sluta?" "Tröttnar du", sade den gamle med ett ödsligt leende, "så hvila, och jag vill hjälpa dig.
Vi behöfde nemligen en stunds rast för våra skrattmuskler, och så inbillade vi honom, att den person, till hvilken der nu dukades med sådan långsam högtidlighet, var en berömd norsk lärd, som uppehöll sig här för att göra vigtiga forskningar.
Och nu har Atte blifvit så lärd och så fin. Och så du har blifvit en vacker flicka. Nadja såg ned hon skrattade... Ja, det är många som tycka det ... men jag kunde aldrig tro, att en fin herre... Adolf tog ett steg framåt. Min kära flicka, vi måste gå nu. Gå du andra vägen, jag går den här, det passar inte att vi gå tillsammans genom skogen ... om någon såg oss, så... Nadja drog sig åt sidan.
Ja, du är mycket lärd, det vet jag, men är du också mycket dygdig? Naturligtvis. Lärdom och dygd äro tvillingbarn, som aldrig åtskiljas. Det gläder mig höra, ty i går sade Jonas till min fader, att visa och dygdiga hedningar, sådana som ... Karmides?
Pater Henrik, Erlands lärare, hade varit vida i världen, innan han fastnade som prior i ett kloster djupt inne bland Smålandsskogarne. Det sades av hans munkar, att hans anseende som andlig och lärd var stort i fjärran land, och man visste, att konung Magnus sänkt sin hjässa lika djupt för denne prior som för ärkebiskopen i Uppsala.
Efter en stund for han fort: 'Ve, ve, ett sådant har du ej sett! En gång låg du vid ett bröst, där du kunnat se det, men då var ditt öga skumt ännu. Ve öfver honom, som skilde dig från bröstet; hjälp mig, gosse, att förbanna honom. Och jag hjälpte och nämnde den, som jag var lärd att förbanna. Ve min fader, sade jag, röfvaren, mördaren, mordbrännaren!
Också Fika Lindqvist såg jag sedan någongång, fick också veta, att man verkligen ett par aftnar hos henne läst en roman, och att hon var nära bekant till Hammarsköld, Atterbom och några andra den tidens unge svenske författare och hade med intresse talat om dem någongång, hon var således lärd. Ett sinne öppet för det vackra i lifvet låg i hennes blick och smög sig stundom fram i något ord.
Hon avfärdade Ivar Bertilsson med löfte att själv ledsaga främlingen till hans bostad, och satte sig med sina strumpstickor så nära till kammarens glesa dörr, att hon utan svårighet kunde höra varje ord som sades därinne. Hon skulle icke varit en så lärd mans hustru, om hon icke förstått latin, när hon behövde förstå det.
Det kostade mig ju ingen ansträngning att låta pennan löpa jag hade ju god öfning.» »Hur så?» »Jag skref alltid för din far.» »Skref för honom?» »Ja.» »Hvad då?» »Bref. Allting.» »Kunde han ha så mycket att skrifva?» »Ja. Egentligen borde han ha blifvit vetenskapsman lärd professor.» Han drog på munnen åt det sista ordet.
"Hon höll litterära soireer", sade man, "hon talade endast om författare, hon var vacker och hade endast af kapris afslagit flera "fördelaktiga anbud", ja hon till och med hade troligen idkat skriftställeri; "men Gud bevare mig, icke vill jag komma folk ondt rykte uppå; kanske det inte är sannt; jag påstår visst inte, att hon skrifver o. s. v." Jag var nyfiken att se denna "lärd i stubb".
Dagens Ord
Andra Tittar