Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 september 2025
Skugga sökande, för att sig svalka, Flög en falk utöfver Sarajevo, Såg en fura midt i Sarajevo Och inunder den en kylig källa; Nära källan såg han änkan Nypon Och med henne jungfrun, hvita Rosa. Falken började att eftersinna, Om han skulle kyssa änkan Nypon, Eller hellre jungfrun, hvita Rosa.
Och jag flög ut i världen, full af mod, Med hjärta glödande af kärlekens Och af den anade bedriftens sällhet. Här sorlar källan, på hvars strand vi stodo, Och morgonsolen gick förklarad opp; "Se", sade Minna, "gå som den så ljus, Så säll, så stark din bana genom världen Och kom med lugn och värma såsom den Till våra dalar, till din Minna åter."
Vi skola sedan framställa våra anmärkningar. Nåväl. Narkissos var sexton år, när han trånade bort vid källan. Säger icke myten så, du unga skaldinna? frågade gubben Ammianus Marcellinus' maka. Julia jakade till frågan.
Bröt jag dig, jag skulle ge dig, Gaf jag dig, jag skulle säga: "Nära drifvans kant, o flicka, Växte vårens första blomma, Som vid isen af ditt hjärta Blommar opp min trogna kärlek, Bäfvande för vinterkylan, Men ej kväfd af den, ej skördad." Flickan satt en sommarafton, Speglande sig själf i källan: "Gode Gud, hvad jag är vacker!
Du har rätt, medgav den unge föreläsaren med en suck, som Eusebia förstod bättre än han själv. Men vi få icke förgäta att välja våra bostäder i grannskapet av en källa. Källorna äro få i öknen, och vi skulle åtskiljas milsvitt, om vi icke valde en och samma. Du har rätt. Vi skola välja våra grottor så, att källan är på samma avstånd från dem båda.
Mig har HERREN ledsagat på vägen, hem till min herres fränder.» Och flickan skyndade åstad och berättade allt detta i sin moders hus. Men Rebecka hade en broder som hette Laban. Och Laban skyndade åstad till mannen därute vid källan.
Sådant såg han och kom för en stund med vilja till stranden, Lockad af fågeln och rädd att störa de båda vid källan. Snart dock vände han om och spanade redan på afstånd, Spanade, gladdes och hann de älskade vännerna åter.
De sågo allting tydligt och klart framför sig i den ljusa skogen, blott icke några människor, och oupphörligt stupade en efter en för tysta pilar. Då var där en dansk riddare, som ledde fram sin häst till källan och sparkade undan ett par av facklorna. Men när han fick se de två ögonen, som stora och klara betraktade honom ur källan, brast han i skratt.
Kanske blir hon dock nu, som hon är, sen"... Leende afbröt Vännen hans ord: "Kom", sade han, "följen mig; källan vid stranden Måste jag hälsa uppå och dricka ur åter som fordom." Sagdt; och han vandrade ned från kullen och visade vägen. Snart till källan man kom.
När han nämligen såg näsringen och armbanden som hans syster bar, och när han hörde huru hans syster Rebecka berättade: 'Så och så talade mannen till mig', då begav han sig ut till mannen, där denne stod hos kamelerna vid källan. Och han sade: »Kom in, du HERRENS välsignade; varför står du härute?
Dagens Ord
Andra Tittar